Mitt 2014

Som vanligt ska jag även göra en sammanställning av föregående år! Tiden har sprungit iväg så jag publicerar detta en månad senare än planerat, men bättre sent…? I korthet kan jag bara säga att det varit ett av mina bästa år på den privata sidan med både Novas födelse och husköp samt flytt! Men vi tar det från början…

JANUARI

* Både jag och Johan jobbar heltid medan Oliver är på dagis. Jag sitter på Bloms AB på Brämhult och snickrar på deras hemsida sedan september året innan.
* Jag är ”hemligt gravid” ännu.
* Vi går på en husvisning i Sparsör men på bankmötet dagen därpå nekas vi lånelöfte (jag sitter fortfarande på provanställning).

FEBRUARI

* Olivers potträning börjar så smått komma igång.
* 12 februari får vi gå på ett efterlängtat ultraljud och äntligen få se vår lilla skrutt i magen. Samma dag går vi ut offentligt med nyheten.

* Följande månader kommer att präglas mycket av graviditeten (såklart) och jag når halvtid innan februari är slut.

MARS

* Olivers traktorintresse blir bara större och större, och då är det rena rama julafton att få komma hem till farfar och få åka riktig traktor ibland.
* Vi börjar förbereda Oliver inför ett småsyskons ankomst och han lär sig snart att ”mamma mage bebis”.
* Vi börjar också planera för att göra om datorrummet till Olivers sovrum.

APRIL

* Projektet ”förvandla datorrum till barnrum” påbörjas. Då det är mycket som ska röjas ur och bäras upp på vinden tar det sin lilla tid…

* På skärtorsdagen bär vi in Olivers säng i hans nya rum och han sover i eget rum för första gången, utan större problem.
* Påskhelgen bjuder på strålande sol och härlig vårvärme med mycket uteaktivitet. Bland annat besökte vi Ramnaparkens nybyggda lekplats för första gången.
* Sista helgen i april kommer mina föräldrar på besök och har med sig en juniorsäng/växasäng till Oliver som nu får överge spjälsängen och bli en stor pojke som sover i stor säng! 🙂 Bytet går galant, tills han kommer på att han kan gå upp själv ur sängen på kvällen… =P
* Vårvärmen fortsätter och ger oss varma soliga dagar redan i april.

MAJ

* Den lättnattade Oliver blir plötsligt lite besvärlig om kvällarna och ovana vid problemet som vi var så tog det ett tag att komma på en bättre lösning.
* Jag går på Stora loppisdagen på Åhaga och fyndar flytväst och lite barnkläder med mera.
* Efter kontakt med vår bankman får vi mot alla odds ett lånelöfte till hus! Lyckan är obeskrivlig att vi äntligen kan börja titta på hus på allvar!
* Jag når vecka 30 i graviditeten och börjar bli rätt trött på att vara trött, tung och klumpig.

JUNI

* Våren börjar övergå i skön sommar och vi firar fyraårig bröllopsdag den femte.
* Vi går på tre husvisningar i Dalsjöfors varav vi blir ensamma kvar på ett hus men väljer att backa då allt ändå inte känns helt rätt.
* Johan åker på många fisketurer och så länge vädret är bra får även Oliver följa med flera gånger.

* 35 veckor klaras av av graviditeten och de sista långa sega veckorna kommer.
* Jag får ett extra supersnabbt ultraljud under ett vanligt barnmorskebesök för att dubbelkolla hur bebisen ligger i magen.
* Jag byter upp min mobiltelefon från Samsung Galaxy S2 till S4+.
* Midsommar firas i Johan F’s föräldrars hus i Tvååker utanför Varberg. Sol, regn, mat, dans kring midsommarstången och glada skratt! En mycket härlig helg.
* Med bara två veckor kvar till semestern blir jag sjukskriven sista tiden, vilket var behövligt.
* Med lite mer för mig själv hinner jag förbereda inför bebisens ankomst med att packa BB-väskan och sovkorgen kommer på plats.
* Sista helgen i juni har vi stort släktkalas på min pappas sida och träffas i Fiskaby. Jag är tjockast av alla… 😉

Foto: Jennifer

JULI

* Nio dagar innan beräknad födelse kommer Nova Elin Maria till oss den 4 juli kl. 01:41, 3290 gram tung och 49 cm lång. Välkommen Olivers lillasyster!

* Samma dag som Nova anlände så kommer sommaren till Sverige. Efter ett par regniga veckor så blir det sol och trehundra grader varmt.
* Under första veckan får vi besök av hela Johans familj, Tiina och mina föräldrar som vill se den nya familjemedlemmen.
* Då det är högsommar och semester blir det många badturer. Jag står med vatten till knäna och är lagom bitter för att jag inte kan bada och svalka mig :(, medan Oliver trivs som fisken i vattnet och badar som aldrig förr!
* Vi åker till Olofsbo och bor i stuga ihop med alla mina bröder och deras familjer och har några väldigt fina och soliga dagar vid kusten med bad i dagarna tre… för Johan och Oliver. Jag får titta på… 😦

 AUGUSTI

* Vi åker minitåg med Borås MiniatyrÅnglokSällskap. Riktigt kul aktivitet som verkligen uppskattades av Oliver. Nova sov i bärsele under tiden.

* Jag kommer äntligen igång med barnvagnspowerwalks för att få bort gravidkilona.
* En sen kväll hos Andreas och Sara med nattning av Oliver resulterar i att han slutar med napp. Av en slump! Och 10 gånger enklare än vi räknat med.
* Semestern är slut för Johan och han börjar jobba så jag blir själv med två barn! Flyr hem till mina föräldrar ett par dagar.
* Lördagen den 16 augusti går vi på två husvisningar, en i Dalsjöfors och en på Brämhult. Vi blir lite förälskade i det första huset och går på andravisningen på måndagen. Sedan är budgivningen igång och vi bestämmer oss för att delta. Vi blir dock överbudade och väljer att hoppa av.
* Efter att vinnaren av budgivningen i Dalsjöfors hoppar av på onsdagen, har vi det ledande budet och då det är tyst från mäklaren hela dagen tror vi att det är i hamn. Sent på kvällen kommer dock ett kontringsbud.
* På torsdagen, den 21 augusti, slänger vi in vår sistabud och det andra paret backar. Vi har just blivit med hus!!
* Fredag 22 augusti åker vi ut till vårt blivande hem och skriver kontrakt!

Foto: husfoto.se

* Nu ska lägenheten säljas så det blir besök av mäklare för värdering och planering.
* Vi börjar på allvar att potträna Oliver.

SEPTEMBER

* Nu är dagarna fulla med husbesiktning, besök hos BVC, barnmorskan, dopmöte med prästen och planering inför lägenhetsförsäljning.
* Den 18 september kommer en fotograf och fotograferar vår lägenhet.
* Lördagen den 20 september kommer vår lägenhet upp på Hemnet.
* Samma dag är det dop för Nova. Solen skiner och bjuder på väldigt varmt och skönt höstväder när våra familjer samlas och firar lilla Nova.

Foto: Sara

* September bjuder på otroligt härligt väder med sol och blå himmel så det blir många turer ner till lekparken.
* Den 27 september kommer även detta år och jag blir ett år äldre! Jag är numera en ”30-plussare” =O
* På min brors födelsedag, den 29 september är det visning av vår lägenhet. Vi hyr ett släp och tömmer ”halva lägenheten” samt flyr fältet hem till Johans föräldrar under tiden.

OKTOBER

* Efter lägenhetsvisningen på måndagen dröjer det till onsdagen innan budgivningen startar. Men då sätter den igång rejält och två spekulanter slåss om lägenheten. Vinnaren kommer sedan för att skriva kontrakt på söndagen, men ångrar sig på plats.
* Som tur är är de andra spekulanterna fortfarande intresserade och kommer för att skriva kontrakt dagen därpå istället. Den 6 oktober blir därmed vår lägenhet SÅLD.
* Det är nedräkning till flytten och vi börjar packa så smått.

NOVEMBER

* Nu är det bara flytten som gäller så det är packning och adressändring.
* Potträningen med Oliver går framåt och han har knappt på sig blöja om dagarna längre.
* Den 13 november går Oliver sin sista dag på dagiset i stan. Jag har med mig scrappade kort och presenter till fröknarna när jag hämtar honom, bryter ihop och gråter som ett barn =P för att jag tycker det är så jobbigt (om sanningen ska fram så är det här fortfarande ett känsligt ämne för mig…).
* Så kommer äntligen den väldigt efterlängtade dagen. Den 14 november när vi får nycklarna till huset!!

Foto: Pappa

* Allt rännande ut och in under flytten gav Johan en smärre ”man cold” vilket gjorde att han blev hemma från jobbet de första dagarna. Det gjorde att vi hann plocka och röja väldigt mycket och kom bra i ordning på bara en vecka. Inköpslistan bara växte och växte dock… 😉
* Oliver är hemma med mig och Nova första veckan i huset och det känns som vi passerar en milstolpe i potträningen då han numera säger till jätteduktigt när han vill kissa.
* Den 24 november börjar vi inskolningen på Olivers nya dagis. Då han är van dagiskille tar han det hela med ro och redan tredje dagen lämnar jag honom några timmar.
* Trots att vi helst vill lägga all energi på huset så har vi fortfarande kvar lägenheten som ska städas. Tack och lov tog vi lite hjälp (städfirma) till badrum och kök.
* Det blir första advent och dags att plocka fram julpyntet!

DECEMBER

* Den 5 december lämnar vi ifrån oss lägenhetsnycklarna. Skönt att ha allt det avklarat och bakom oss och bara kunna fokusera på huset.
* Nova växer och utvecklas. Hon äter numera gröt till kvällen och får i början av december smaka sina första potatispuréer.
* På Anna-dagen kan plötsligt Nova sitta själv!
* Den tionde december faller den första riktiga snön och vi bygger, med stor entusiasm, vår första snögubbe i vår trädgård!

 * Då Oliver numera kissar på potta eller toalett både hemma och dagis så kallar jag honom officiellt blöjfri om dagarna. Dock händer fortfarande nån olycka ibland.
* Två dagar innan födelsedagen så kommer hela min och Johans familjer på stort treårskalas för Oliver. Det är fantastiskt kul att kunna bjuda alla på en samma gång och erbjuda sittplats åt samtliga. Nyfikna familjemedlemmar går husesyn och en stojig Oliver öppnar paket för glatta livet.

Foto: Johan

 * Den 16 december fyller vår store lille kille 3 år! Farmor och farfar kommer med världens största paket – hans första (eldrivna) bil! 🙂
* Med bara några dagar kvar till julafton klär vi vår allra första riktiga julgran! Jag är lika lycklig som ett barn på julafton 😀
* Julaftonen firas in hos Andreas och Sara med det mesta som hör julen till! Oliver blir trött och hängig under kvällen och strax efter att tomten gått stiger febern på honom och han somnar i soffan.
* Med en febrig Oliver som spydde på hallmattan när vi kom hem får vi stanna hemma på juldagen och missar julfirandet med min familj.
* Tre dagar senare än planerat kan vi till slut åka till Småland och fira jul med större delen av min familj. En liten mini-tomte hade hittat dit för att dela ut ytterligare julklappar till Oliver och Nova.

Foto: Henric

* Nyårsafton blir lugn och skön på hemmaplan med trerätters middag ihop med Johans föräldrar. Som de trötta småbarnsföräldrar vi är så gick vi och lade oss redan innan tolvslaget och låg i sängen och lyssnade på smällarna utanför.

 Det var mitt 2014 det. Det bästa var utan tvekan Novas födelse, och husköp och flytt kommer därefter. Ett bra år! Vilka var dina höjdpunkter under 2014?

Nu ser vi fram emot 2015 som det första hela året i hus med en dränering som väntar till våren, förhoppningsvis ett antal grillkvällar till sommaren, ett ettårskalas lagom till semestern och så får vi se hur det blir med jobb för min del framöver. Mycket att se fram emot med andra ord!

Novas födelse – min förlossningsberättelse nr 2

Detta inlägg har legat och vilat länge nu. Jag började skriva cirka tre veckor efter att Nova kom, och inte förrän nu är jag klar. Med sommar, sol och semester så blir det ju inte att jag sitter inne och knappar på en dator direkt, plus att jag kan skylla på diverse datorproblem. Men nu är det äntligen klart och jag får varna för lååångt inlägg, samt känsliga läsare för en lite detaljerad redogörelse… 😉

Torsdag 3 juli

Det hela började som en helt vanlig dag en regnig torsdag, tio dagar innan beräknad födelse för bebisen i magen. Jag var ju numera sjukskriven från jobbet så jag gick med Oliver till dagis runt niotiden på morgonen. Dagen flöt på som vanligt utan konstigheter – Johan kom hem med Oliver vid fyra, och på kvällen stack han iväg för att ha lagerutförsäljning av Interiora. Jag tror det var runt halv åtta-tiden på kvällen som jag började känna lite molande värk långt ner i magen. Jag hade ju tänkt tidigare, att den här gången kommer jag ju känna igen värkarna och veta precis när det är på gång, men nu kändes det ju i magen, när Oliver kom kändes det i ryggen. Därför blev jag så osäker och tänkte (precis som förra gången) att det kanske bara är sammandragningar eller förvärkar.

Klockan åtta whatsappade jag med Jessie och Marty, och även lite snabbt med Tiina och frågade hur sammandragningar känns. Vid sammandragningar så blir ju ofta magen hård och spänd, men det blev inte min – jag fick mer ”ont” nere i magen. Klockan 20:12 skrev jag till J & M: ”Kommer och går. Det är säkert inget, men sitter ju och letar känningar nu ;P”. Kunde det vara något på gång? Nä, inte redan väl…? Den här svaga smärtan i magen fortsatte komma och gå, och blev efterhand lite starkare. Dock var jag fortfarande osäker på om det verkligen var på gång, eller om det bara var förvärkar.

Klockan 20:21 skickade jag till Johan: ”När kommer du hem? Jag har ont i magen…”. Det fick jag aldrig något svar på, men 20:50 ringde han och frågade om jag ville ha någon mat som han skulle köpa med sig hem från Burger King. Jag var osäker på huruvida jag skulle vara sugen på mat, men tänkte att det här onda nog skulle sluta snart, så då vore det ju gott med lite kvällsmat. Johan kom hem, vi åt, han drack kaffe och hann spela en Fifa-match innan vi började förstå att det nog faktiskt var något på gång här.

När klockan blev 22:10 ringde jag in till förlossningen och sa att jag kände av knipande smärta i magen, och fick till svar att alla kan uppleva värkar olika och att det mycket väl kunde vara värkar inför en förlossning, men att det inte verkade vara något på gång riktigt än, så hon rekommenderade mig en Alvedon och återkomma när de kom tätare. Tack, precis vad man vill höra 😛 Grejen var ju att jag var rädd att det skulle gå fort den här gången men jag tänkte att jag nog fick avvakta lite ändå.

Strax innan halv elva skickade jag ett sms till svärmor och skrev att det nog var på gång och att de skulle vara redo att eventuellt komma och hämta Oliver. Värkarna fortsatte komma och bli starkare så bara knappt tio minuter senare bestämde vi att det var lika bra att de kom och hämtade honom på en gång, så skulle de slippa få åka akut mitt i natten senare om det skulle bli så. Svärmor skulle ändå vara ledig på fredagen så det skulle inte vara hela världen om det ändå inte blev något, tänkte vi. Då dök Rasmus upp på balkongen, han som varit ute och ”försvunnen” i över ett dygn. Skönt att kunna släppa in honom innan vi behövde åka in till förlossningen! 🙂

Farmor och farfar kom och plockade upp en trött Oliver ur sängen och jag stod och plockade fram lite extrakläder till honom medan jag fajtades med en och annan värk. Jag hann få iväg ett sms till dagis om att Oliver inte skulle komma dagen därpå och sen packade vi ihop våra saker och gick ut till bilen bara minuter efter svärföräldrarna åkt.Kl. 23:11 ringde jag förlossningen igen och sa att nu kommer jag in, vare sig de vill eller inte 😛 När vi körde genom den regniga Boråsnatten slog det oss att det var sommartorsdag och att Agnes hade stått på scenen några timmar tidigare. Henne hade ju jag tänkt gå och se och fotografera… Det blev inget med det , och Grand kändes inte så lockade då heller 😉

Bild från http://www.freevector.com

Framme på parkeringen utanför förlossningen så upptäckte vi att parkeringsautomaterna där bara tar mynt och vissa bensinkort – inte Visa eller MasterCard. Say what!? Vi har inget bensinkort och jag hade fem enkronor i plånboken. Vi gick in på förlossningen och en barnmorska mötte upp oss och tog in oss i ett undersökningsrum. Där fick vi möta vår barnmorska Carina som skulle vara med oss under natten. Hon började med att kolla att jag var fyra centimeter öppen och satte på grejer på magen för att mäta bebisens hjärtljud samt värkarna. Hade jag varit tre centimeter öppen så hade hon skickat hem mig sa hon. Jag tänkte för mig själv att hade de sagt det så hade jag bundit fast mig i en säng där nånstans…

Vi diskuterade lite bedövningsalternativ. Jag var inställd på att jag skulle ha epidural (EDA) även denna gång, men Carina nämnde även Spinal som verkade fortare men bara höll sig i två timmar. Dock skulle jag nog inte vara förlöst inom två timmar sa hon, så denna skulle vi få vänta med till lite senare. Klockan var då närmare tolv…

Vi frågade hur vi skulle göra med parkering och det enda hon kunde föreslå var att vi skulle åka och växla pengar på en bensinmack på Hulta. Johan googlade att Statoil stängde klockan tolv. Vi tittade upp på väggklockan som då hunnit bli fem i tolv. Då vi inte hade lust att mötas av en parkeringsbot dagen därpå fick Johan slänga sig i bilen med en femtiolapp jag hade i kameraväskan, medan jag låg kvar och brottades med de allt starkare värkarna själv. Johan hade hunnit fram precis när de låst dörren, men de  hade öppnat för honom och låtit honom växla. Jag minns att jag tyckte han kom tillbaka förvånansvärt fort så tiden själv i undersökningsrummet gick ganska fort ändå. Så tips från coachen till alla som ska upp och föda i Borås den närmsta tiden – ha med mynt om du inte råkar sitta med ett bensinkreditkort i plånboken!!

Värkarna var vid det här laget rätt intensiva så när Carina var inne nästa gång frågade jag hur mycket mer ont jag behövde ha för att börja få lustgas. Då fick jag ganska omgående flytta över till en förlossningssal och lägga mig och få lustgas. Jag minns att jag inte fick samma yrsel denna gång som jag fick av första dosen lustgas med Oliver, men å andra sidan så slöt jag ögonen och öppnade dem knappt de närmaste timmarna.

Fredag 4 juli

Bild från http://www.fotoakuten.se

Från och med att jag fick börja ta lustgas så är följande timmar av förklarliga skäl lite suddiga för mig, men enligt journalen så stack de hål på mina hinnor så vattnet gick kl. 00:40. Varför de gjorde det vet jag faktiskt inte, men det var väl antagligen för att skynda på det hela en aning? Då var jag fortfarande bara öppen fyra centimeter. Här nånstans började jag tycka att värkarna blev väldigt jobbiga och sa att ville jag ha någon mer bedövning NU, och i denna vevan någon gång spydde jag också. Utan att ta detaljer kan jag bara säga att de inte hann fram med spypåse till mig… =P Som extra smärtlindring till mig så tyckte personalen att jag skulle få paracervikalblockad (PCB), även kallad Västervik-bedövning. Jag var just då så pass groggy så jag brydde mig inte om vad de gav mig, bara jag fick nånting mer!

Så in kommer en kvinnlig läkare och förbereder en spruta åt mig, men eftersom hjärtljuden på bebisen gick ner fick hon vänta lite med att ge den. Så fort hjärtljuden gick upp och stabiliserades igen så var hon redo. Jag låg då på sidan, och hon bad mig att vända över på rygg för att få sprutan. Just då kom en värk och jag sög tag i lustgasmasken igen medan läkaren väntade ut värken, som var lång och intensiv. Och så kände jag något annat också. Så fort jag kunde ta bort lustgasmasken sa jag att bebisen kommer nog nu, för det där var en krystvärk! Carina kollade mig och mycket riktigt, nu var bebisen på gång! Så den kvinnliga läkaren som stod där med min bedövningsspruta i högsta hugg fick snopet stoppa ner den igen och lämna rummet!

Enligt journalen så började mina krystvärkar 01:25 och att jag gick från fyra till tio centimeter på drygt en halvtimme. Enligt beräkningarna i journalen skulle det dröja till ungefär klockan sju på morgonen, men precis som sist så gick kurvan nästan spikrakt uppåt, något jag hade försökt säga till barnmorskorna innan och under förlossningen, men som de inte riktigt verkade tro på. Därför fick jag nu föda med enbart lustgas och utan extra smärtlindring som jag hade bett om.

När krystvärkarna började bad de mig att inte ta lustgas när det kom en värk, utan istället hålla andan och krysta. Jag minns att jag inte tyckte de alls kändes likadant som med Oliver. Förra gången var de liksom tydligare och starkare och jag fick mer hjälp av kroppen automatiskt, nu kändes det som om jag fick göra mer arbete själv…? Något som var nytt för mig var också smärtan som kom precis EFTER en krystvärk! Det hade jag ingen sist, men nu fick jag suga tag i lustgasen efter varje värk.

Jag kommer också ihåg att jag var inställd på tre krystvärkar – flera av mina kompisar hade sagt till mig att andra barnet går så mycket lättare och att ”tre krystvärkar så var hen ute”. Så jag låg där och tänkte att ”bara tre krystvärkar, så är det över sen” haha. Tre krystvärkar gick men min bebis var inte ute än. Det var ungefär då som Carina säger att de nog måste klippa mig. NEJ! Min största fasa och skräck. Minnena från förra förlossningen och den extremt jobbiga tiden efteråt med stygnen som gick upp, ett öppet sår och massa smärta sköljde över mig och jag fick lite panik. ”Jag vill inte jag vill inte jag vill inte!!”

Jag kämpade på i en eller två krystvärkar till och kände att det var tvärstopp. Mina barnmorskor tog beslutet att klippa, och just då kände jag att det var okej, för bebisen kom inte ut. Nästan i samma sekund som barnmorskan klippte så kom Nova ut – som ett stjärnskott! Jag var beredd på att huvudet kanske skulle komma ut, men här ”satt hon i kaklet” mer eller mindre. Klockan 01:41 föddes vår dotter – ungefär två timmar efter att vi kommit in till förlossningen.

De hade lyft upp huvudänden på min säng precis innan, och i och med att hon flög ut rätt upp i händerna på Carina så såg jag direkt att det nog var en liten flicka. Eftersom bebisen dessutom skrek som besatt nästan innan hon var ute så behövde jag heller inte vänta några långa sekunder på livstecken, så jag utbrast direkt ”är det en tjej!?”. Carina höll upp vår bebis för oss så vi såg att det faktiskt var en liten dotter vi fått. De lade upp den vilt skrikande och kladdiga bebisen på min mage och i samma stund bajsade hon och kladdade ner mig ytterligare. De fick lyfta bort henne och torka både mig och henne innan de åter la henne på min mage och hon fortsatte skrika som om världen gick under. Till slut lugnade hon ner sig och låg och sparkade med benen tills hon kämpat sig upp och nästan slog i min haka…

En av de allra första bilderna på Nova, cirka tio minuter gammal. Foto: Johan

Så sydde de igen mig, men denna gång var stygn för sig istället för alla på en gång som sist. Så skulle ett stygn gå upp nu så skulle resten sitta kvar. Och egentligen var det ju inte själva klippningen i sig som var så hemsk för mig förra gången – det var ju det faktum att de stygnen gick upp efter två dagar och lämnade mig med ett öppet sår. Det kunde de försäkra mig om att det inte skulle hända nu!

När de var klara med mig och jag fick ta på mig den enormt sexiga nättrosan med tillhörande vuxenblöja (…) fick jag lägga mig på sidan och lägga min bebis till bröstet. Döm om min förvåning när lilla Nova suger tag som om hon aldrig gjort annat och börjar amma direkt – cirka 45 minuter gammal. Medan de sydde mig låg hon och sökte konstant så jag kan lova att hon hade sugit tidigare om hon bara fått chansen. Efter allt strul med Olivers amning så kan jag inte med ord beskriva den lättnad och glädje som sköljde över mig. Amningen fungerade redan!?

Stolt far håller sin dotter för första gången.

Vid fyrasnåret kom Carina in och vägde och mätte lilla pluttan. 49 centimeter lång och 3290 gram tung var hon. Och väldigt missnöjd över behandlingen 😛

Då inlägget blivit långt nog nu så ska jag skynda på i slutet. Först låg vi någon timme kvar i förlossningssalen, sedan blev vi flyttade till ett annat rum då det plötsligt kommit in fyra gravida på en halvtimme så rummet behövdes till dem. Jag låg och slumrade i sängen medan Johan satt i en fåtölj och gjorde det bästa han kunde för att få lite sömn. Lilla Nova låg mest och sov i sin lilla vagn. Carina kom in och stämde av läget ibland och förklarade att det inte fanns något annat alternativ än att klippa mig till slut. Hade de inte gjort det så hade bebisen fastnat och dött, eller så hade jag spruckit till nacken typ…

Cirka tre och en halv timme gammal. Foto: Johan

Efter sex-tiden på morgonen fick vi packa ihop våra saker och jag fick åka rullstol upp till BB-hotellet så vi var inne på rummet runt halv sju. Efter att ha varit uppe hela natten så var vi ju väldigt trötta och la oss för att sova direkt. Nova sov snällt i sin lilla vagn. Vid nio vaknade jag till och började meddela familj och vänner om nattens händelse och strax därpå kom en barnmorska in och meddelade att frukosten slutade serveras om en kvart. Johan – som var minst sagt sömnig – fick slänga på sig lite kläder och skynda ner och hämta upp frukost till rummet. Då var vi båda rejält hungriga så det var gott! 🙂

Bilden som gick ut på Instagram och Facebook för att berätta om nyheten.

Resten av dagen förflöt bakom nerdragna persienner inne på rummet där vi låg i sängen och slöade och slumrade. Till skillnad mot torsdagens regniga väder så såg vi solen lysa utanför fönstret under fredagen. Nova sov nästan hela tiden, jag ammade lite då och då och lilla fröken skötte det hela galant. Vi åt en lunch i restaurangen och frågade sedan barnmorskan om vi kunde åka hem samma dag. Efter att hon kollat med barnläkaren om han hade tid att ta emot oss så fick vi klart att åka hem redan samma eftermiddag. Vi fick komma till barnläkaren som undersökte och vägde lilla Nova, gav henne en OK-stämpel i rumpan och berömde det fina exemplaret 🙂

Nova blir undersökt av barnläkaren.

Vid femtiden på eftermiddagen klev vi innanför dörren hemma med vår lilla dotter. Vi valde att låta Oliver stanna kvar hos farmor och farfar ytterligare en natt för att få komma hem i lite lugn och ro med Nova. Att få komma hem och sitta i sin soffa och sova i egen säng var så skönt! Jag hade velat fram och tillbaka om vi skulle stannat en natt till, men väl hemma ångrade jag mig inte en sekund! Johan som nu fick titta på två VM-matcher som gick den kvällen var helnöjd…! 😉

Natten gick bra, Nova sov i sin korg, vaknade och ammade och somnade om. På lördag förmiddag kom farmor och farfar och hälsade på och lämnade av Oliver. Oliver som just då fick en ny traktor av dem var mer intresserad av sin nya leksak än lillasyster som mest låg och sov. Mer om Oliver / Nova kommer i ett eget inlägg senare, som utlovat!

Vem kunde ana…?

Nä vem kunde ana när jag skrev mitt förra inlägg att jag skulle ligga och föda redan samma natt…? Jag skrev ju att jag ”undrade när bebis kunde tänkas komma, idag eller imorgon”. Fast inte trodde jag då att det skulle bli redan då..!
Men så blev det, klockan 01:41 inatt kom Olivers lillasyster till världen (en riktig förlossningsberättelse kommer senare). 49 cm lång och 3290 gram tung.
Vi mår bra, om än väldigt trötta, och ser fram emot att åka hem snart och sova i egen säng inatt.

Till mitt ofödda barn

Hej bebis… du där inne i magen. Det är snart dags för oss att mötas, du och jag. Länge har jag känt hur du rört dig där inne, känt dina puffar och sparkar. Länge har jag gått och burit på dig, skyddat dig och låtit dig växa, bli stor och stark för ett liv utanför magen. Det har gjort mig både glad och lite, lite skräckslagen, det har fått mig att börja gråta och skratta, det har fått mig att fasa och att längta. Det har gjort mig väldigt trött den här gången – trött i början, trött under tiden men framför allt väldigt trött nu mot slutet. Nu har jag fått vara hemma och vila upp mig de sista veckorna och det är skönt. Då har jag kunnat förbereda mig inför din ankomst, och förhoppningsvis vara lite mer utvilad när du kommer till oss. För jag har på känn att du kan komma att ställa till det där med sömn för oss sedan… 😉

Det börjar bli riktigt trångt för dig där inne så jag förstår om du börjar längta ut. Vi längtar efter dig, jag och din pappa. Vi undrar vad du är för en liten krabat, hur du kommer se ut och hur du kommer att vara. Just nu undrar vi kanske allra mest när du kommer. Blir det idag eller imorgon? Eller väntar du en vecka till, eller kanske till och med två? Oavsett ska du veta att du är välkommen när som helst, efterlängtad och älskad redan nu.

Vecka 38 (37+6). Foto: Johan

Självklart undrar vi också om du blir en lillasyster eller en lillebror till Oliver. Kommer du bli ytterligare en kopia av pappa, eller blir det kanske en mini-Martina denna gång? Oliver undrar nog också vad du är för en där inne. ”Mamma mage bebis” säger han ofta och pekar på min stora runda mage. Vi förklarar för honom att det ligger en liten bebis där inne just nu, men att sedan kommer bebisen komma hem till oss och bo hos oss. Vi har visat sovkorgen där du ska få sova, och vi har visat några av alla de små kläder du kommer få ha på dig. Vi har förklarat för Oliver att det är dina strumpor, för de är ju alldeles för små för mamma, pappa och Oliver! Och på tal om strumpor – du kommer inte behöva frysa om fötterna, för vi har visst mängder av strumpor till dig när du kommer!

Jag och din pappa hoppas att du och Oliver ska bli goda vänner sedan, att ni ska leka och ha kul ihop, skratta och kramas. Att ni alltid har varandra, i vått och torrt. För oavsett vad som än händer så har du mig; din mamma och din pappa. Så länge vi lever!

Vecka 38 (37+6). Foto: Johan

Ps. Bebis – du ska veta att du är välkommen till oss när som helst, men du kan väl helst låta bli att hitta på något på måndag från klockan 14 och 1-2 timmar framåt, för då ska mamma till frissan!

Sovkorgen på plats (för andra gången)

Idag fick vi hem samma gamla sovkorgen som Oliver sov i de första tre månaderna, och som även Johan sov i en gång när han var bebis. Gammal släktklenod med andra ord! Så kul att kunna använda den, och den är praktisk också eftersom den är på hjul så den är lätt att rulla fram till vår säng under natten 🙂

Nu är det bara lite blöjor som saknas, sen är det nog fritt fram för bebis att komma ut! 🙂

Förberedelser

I onsdags gick jag upp på vinden och rotade fram två kassar med Olivers babykläder och rensade ut de plagg i storlek 50-62 som jag kunde hitta som var hyfsat könsneutrala. Hade förväntat mig några enstaka bodys men kom ner med en hel kasse kläder! Även amningskudden och babyskyddet följde med ner.
Igår tog jag fram en väska och började packa ner amningslinnen, lite babykläder, min journal och lite annat som ska med till förlossningen och BB. Idag packade jag lite mer men allt kan ju inte packas riktigt än.

Förberedelser inför vad som komma skall...

På söndag är det två veckor kvar till BF men nånting säger mig att bebis kommer vilja komma tidigare än så. Vet inte varför, det är bara en känsla jag har… Bara den stannar inne denna helgen så är det fritt fram från och med måndag! 😉
I skrivande stund känns det ungefär som om bebis försöker tränga sig ut genom naveln….!

Sjukskriven

Halv tolv hade jag tid hos barnmorskan idag och jag hade nog bara suttit där inne ungefär en halv minut innan det brast för mig och tårarna svämmade över. Enbart för att hon frågade hur jag mådde…
Jag har varit vansinnigt trött den sista tiden, så min BM rekommenderade starkt att jag skulle sjukskriva mig för att vila upp mig inför vad som komma skall. Tanken har slagit mig redan men jag har försökt bita ihop och tänkt att det är bara två veckor kvar och att jag ska försöka stå ut sista tiden på jobbet. Att höra henne säga hur jag skulle göra var väldigt skönt, att liksom slippa ta beslutet själv och jag kände mig lättad så fort vi bestämde det.
Så jag åkte bara tillbaka till jobbet för att hämta min matlåda och meddela att jag antagligen inte kommer tillbaka innan semestern som börjar måndag om två veckor.
Väl hemma satt jag en stund i soffan innan jag gick o la mig i sängen, tokdäckade och vaknade inte förrän Johan kom hem 1,5 timme senare.

Nu är jag ordinerad vila och lugn och ro utan måsten och det ska bli riktigt skönt. Har bara ett måste som Tiina tjatat på mig ett tag; packa Bb-väskan! Så det ska jag nog försöka hinna med denna veckan 😉

Ska också försöka få upp lite bilder från midsommarhelgen, har en hel hög som ligger och väntar. Men jag börjar med denna som Jennifer tog på oss sista kvällen som jag gillar väldigt mycket 🙂

Foto: Jennifer

Pojke eller flicka Part 2

När jag väntade Oliver så hittade jag ett mycket vetenskapligt 😉 test på internet för att se om man väntar en pojke eller flicka. Resultatet för mig blev att inte ens de gamla gummorna kan gissa vad det ska bli. Jag undrade om jag hade tydligare signaler denna gång, då jag ändå mått lite annorlunda och så vidare. Så när det återstår en månad av denna graviditet tyckte jag det var dags att jag fyllde i igen, och väntade spänt på svaret…MEN…

Resultat
Oj! Du fick 0 poäng. I ditt fall kan inte ens de gamla gummorna gissa vad det ska bli.

Så nä, inte heller denna gång kunde de gamla gummornas spådom/visdom avgöra vad det är för litet pyre i min mage!  Jag gjorde faktiskt testet tre gånger nu, och lämnade några frågor blanka eller bytte svar, men resultatet har varit detsamma. Från -2-0 poäng vilket inte kunde avgöra könet, med bara en liiiiiiten lutning mot pojke.

Tänkte oavsett dela med mig av frågorna och mina svar!

Så här står det på hemsidan innan testet:

I detta test har vi samlat alla gamla gummors visdom som sägs kunna förutsäga bebisens kön.
Det är inte precis vetenskap, liksom som den kinesiska kalendern, men den kanske ändå ger en ledtråd? Svara på frågorna så gott du kan efter din egen erfarenhet. Är du osäker på svaret av någon av frågorna så är det bäst att lämna rutan tom.
Ditt resultat kan bli allt mellan -19 och +19 poäng, där 19 betyder att du med säkerhet skall få en flicka, och -19 med all säkerhet betyder att det blir en liten kille.

Klicka här för att komma till testet

* = Mitt svar
Kursiv text = Min kommentar
Fråga 1:
Jag bär på den extra vikten…?
…framtill *
…runt låren och rumpan
Inga tveksamheter där, mage rund som en boll och inte märkbart mycket större någon annanstans.

Fråga 2:
Håret på mina ben växer …?
…snabbare än innan jag blev gravid *
…lika snabbt som innan
Jag har ju inte gjort någon vetenskaplig studie här… Men håret på huvudet har iaf vuxit väldigt fort.

Bild lånad från blimamma.se

Fråga 3:
Jag bär på min bebis …?
…högt
…lågt *
Jag tror vi ska klassa magen som låg?

Fråga 4:
Jag sover med huvudet mot…?
…norr
…söder *

Fråga 5:
Mina fötter är…?
…kallare än innan jag blev gravid
…samma som innan jag blev gravid
Egentligen tror jag de är varmare och det finns ju inte som alternativ. Jag testade både att svara ”samma som innan” och lämna blankt.

Fråga 6:
Jag…?
…vägrar att äta skalken på brödet *
…föredrar skalken på brödet
Har ju aldrig varit så förtjust i skalken så ingen skillnad pga graviditeten.

Fråga 7:
Pappan…
…går upp i vikt med mig
…går inte upp i vikt *
Snarare ner?

Fråga 8:
Jag hade illamående tidigt i graviditeten?
ja *
nej
Till skillnad mot sist så hade jag ju lite illamående denna gång.

Fråga 9:
Jag ser…?
…bättre ut än vanligt under graviditeten
…inte så bra ut som jag brukar
Inte vet jag? Jag ser väl ut som vanligt…? Fast med en boll på magen.

Fråga 10:
Mina bröst har…?
…blivit ordentligt mycket större *
…knappt förändrats alls
Egentligen är väl ”ordentligt mycket större” lite av en överdrift, men de har blivit större i alla fall.

Fråga 11:
Håll en nål i en tråd över magen. Nålen rör sig i…
…cirklar *
…en pendlande rörelse
Jag gjorde tre test. Första gången började den göra cirklar för att sedan övergå till pendel. Andra gången gjorde nålen cirklar och stannade sedan helt av. Tredje gången gjorde nålen cirklar, stannade av men fortsatte sedan i cirklar.

Fråga 12:
När jag kissar är det…
…en starkt neongul färg *
…blekt gult

Fråga 13:
Jag är mest sugen på…
…sött *
…salt eller surt

Fråga 14:
Jag är mest sugen på…
…ost och kött
…frukt *
Vattenmelon varje dag tack! För inte har jag känt mig sugen på ost? Eller jo, Brieost i och för sig. Brieost och salta kex. Sjukt sugen. Antagligen bara för att jag inte får äta det nu.

Fråga 15:
Bebisens puls är…
…över 140 slag per minut
…under 140 slag per minut
145, 148 och 155 har jag uppskrivet i min bok 🙂

Fråga 16:
Jag tycker att apelsinjuice är…
…urrrk *
…ett måste varje dag
Jag tycker ju egentligen att det är gott, men kan verkligen inte dricka det nu pga halsbrännan. Så det får bli ett ”urrrk”.

Fråga 17:
Min mage liknar mest en…
…vattenmelon
…basketboll
Jag förstår inte riktigt vad de menar med den här frågan. Ser inte de likadana ut? Men om de tänker melon som lite avlång är jag ju definitivt en basketboll. Klotrund mage. Jag testade att svara på båda.

Fråga 18:
>Om någon ber dig visa dina händer så visar du med…
…handflatorna uppåt
…handflatorna nedåt *
Svårt att svara på när man vet om frågan, men jag vill tro att det skulle bli med handflatorna nedåt.

Fråga 19:
Jag håller kaffekoppen…
…i örat
…omkring koppen

Också lurig fråga. En kaffekopp håller jag inte alls för jag dricker inte kaffe. Om vi bara pratar koppar/muggar överlag så är det i örat.

*******

En tvekönad bebis även denna gång med andra ord! 😉

Enligt denna kinesiska kalender är det också en lillebror jag väntar. Om en månad får vi veta, idag är det ju faktiskt på dagen en månad kvar till BF!

Preggoupdate

Tänkte jag skulle uppdatera lite om denna graviditet, det har ju inte blivit så många inlägg denna gång (iaf inte om man jämför med förra…)
Jag fryser inte så mycket längre kan jag börja med att säga. Nu är det nog inte många i Sverige som fryser alls med tanke på den värme och fina dagar vi fått, men jag kan ju visa en bild på min nya bästis på jobbet som jag fått stifta bekantskap med…

Fönstret står öppet hela dagarna för att luften står still inne i vårt rum, men fläkten räddade mig från att smälta ner till en pöl på golvet häromdagen.

Jag tror jag berättade att jag fått ta av mig mina ringar för ert tag sedan? Nu har jag fått fingrar som känns och ser ut som korvar och fötterna är rena Kalle Anka-sulorna. Hemskt obehagligt faktiskt… Det slapp jag ju förra graviditeten, men då utspelades sista månaden i november/december istället för juni/juli…

Förutom svullna händer och fötter så tror jag det mesta sitter på magen fortfarande. Har fått höra att det inte syns nån annanstans iaf, och att om man ser mig bakifrån så syns det inte att jag är gravid. Men om jag vänder mig om däremot…! 😉 Magen är väldigt klotrund men har väl börjat sjunka lite skulle jag tro?

Jobbigaste symptomet är fortfarande halsbrännan. Kan gå nån dag utan större besvär, men så kan jag även vakna på natten och känna som om jag skulle kräkas eld. Fast oftast kommer det i små, men ack så irriterande, attacker på jobbet eller när jag liggsitter i soffan på kvällen.

Foglossning har tack och lov hålla sig på en acceptabel nivå. Vissa dagar är lite sämre än andra, men för det mesta går det helt okej och känns inte mycket alls!

Rörelser känns väldigt ofta nu för tiden. Inga hårda sparkar längre, utan bebis ”knör” på där inne. Verkar bli lite sur när jag böjer ryggen för mycket eller ligger för mycket på magen och det blir trångt… =P När den väl sätter igång kan den hålla på i säkert en kvart-en halvtimme åt gången. Och det både syns och känns!! Nu i skrivande stund håller den på som om den försöker bryta sig ut genom naveln….!
Här är en film från förra veckan:
http://instagram.com/p/oeGvhfS64C/

Jag går till barnmorskan ungefär vart tredje vecka nu, senast var i måndags. När min barnmorska Annika skulle känna på magen hur Bebis ligger så kunde hon inte riktigt känna huvudet och misstänkte att det låg väldigt djupt in, men bad en annan BM känna också. Hon drog samma slutsats men var också osäker. De beslöt då att kolla upp det hela med ett snabbt ultraljud.
Jag fick sätta mig ner och vänta en stund, och fick sedan ett ultrasnabbt ultraljud – vi snackar 2-3 minuter uppskattningsvis. Där kunde barnmorskan Mia i alla fall bekräfta att huvudet låg långt in och allt såg bra ut. Hon sa att det som såg ut som ett vitt ”skimmer” runt huvudet antagligen var hår. Men att bebis kommer ha (mycket) hår på huvudet när den föds är ju för mig redan självklart! 😉 Hår eller inte, det var fantastiskt kul att få se min bebis i måndags, om än för en väldigt kort stund.

Slutligen ska jag berätta att jag nu har ytterligare en anledning att se fram emot fredag (förutom att det är just fredag alltså…). Nu har jag bokat tid för den gravidmassage jag fick i alla hjärtans dag-present av Johan! Halv fem ska jag få slappna av och njuta i 55 minuter. Att få massage är en riktig bonus, men det jag nog ser mest fram emot är att få ligga på mage en stund!! xD 😉

Lillfiskaren och 35 veckor

Idag hade Johan satt klockan på tidig ringning trots att det är söndag. Det var fiskedags och eftersom de visat bra väder fick även Oliver följa med.
Några timmar senare (när även jag kommit ur sängen) fick jag en första bild på den stolta lillfiskaren som hjälpt farfar dra in en liten gädda!

Foto: Johan

Nån timme senare fick jag nästa bild när han sitter och stensover i farfars knä. Tufft att va på sjön… 😉
Själv var jag ju då ensam hemma och njöt av lugnet. Det gjorde även katterna!

Johan kom hem vid lunchtid utan Oliver som fått följa med farfar hem, så vi passade på att städa, tvätta och sätta upp en mörkläggningsgardin i lugn och ro här hemma. När vi kom ut till Johans föräldrar satt Oliver i en badbalja och skvätte ner allt i sin närhet 🙂 Sen smakade det bra med en glass i solen!

Foto: Johan

Slutligen har jag idag nått 35 fulla veckor av denna graviditet. Man börjar se ljuset i tunneln… 🙂

Bröllopsdag & full fart i Ramnaparken

Dagarna bara springer iväg och det blir glesare och glesare mellan inläggen här. Antingen är det vardag med jobb, handla, städa, laga mat och sova eller så är det helg och ledigt och vi hittat på en del skoj så finns varken tid eller lust till att uppdatera här.
Det som hänt nyligen är att vi firade blomsterbröllop i torsdags. Johan lagade en fantastiskt god middag på kvällen; kalvfilémedaljonger med tournerad delikatesspotatis rostad i ugn med blancherade primörer samt sås Moulin Rouge. Avslutningsvis lite glass till efterrätt. Kan säga att det var bland det godaste jag ätit och det slog vilket restaurangbesök som helst! ❤

Idag är det sjunde juni vilket är vår sjuårsdag som par. Vi har inte firat mer än att som eftermiddagsaktivitet idag begav vi oss till Ramnaparken hela familjen och lät Oliver springa av sig i nya lekparken. Vi hade även packat ner några brödbitar för att mata pippi med 🙂

  

 

Imorgon har jag även klarat av 35 hela veckor av graviditeten. Det sparkas inte längre där inne i magen, det ”knör” bara. Även om man nu kan börja se ljuset i tunneln hade det gärna räckt för mig nu. Bebis kan komma imorgon! 🙂

30 veckor

Tänkte jag skulle ägna ett inlägg åt graviditeten och vår ofödda bebis. Har inte blivit så många inlägg den här gången, iaf inte jämfört med förra graviditeten. Det är ju inte riktigt lika spännande nu, det går ju inte förneka. Självklart att det kul att känna sparkar och lyssna på bebisens hjärtljud, men för egen del hade det gärna fått räcka nu.
Idag har jag nått 30 fulla veckor, vilket innebär 10 kvar. ”Bara tio” kanske du säger. För mig känns det otroligt länge…? Det betyder ju att det är mitt i sommaren, semester, sol och bad… De senaste dagarnas råkyla (jaja, inte så illa som det låter, men efter några dagar med nästan sommarvärme så….) inte fått en att tro att sommaren är runt hörnet.
Graviditeten nu är väl ungefär som förra gången vid det här laget…? Man glömmer ju oerhört fort, men nu är det halsbrännan som är jobbigast. Och att inte kunna sova som jag vill! Jag hade kunnat gå över eld för att få sova på mage igen, och bara slippa vakna och känna sig som en valross när jag ska vända på mig.
Jag har ju haft milda foglossningar ett bra tag men känner att jag inte kan klaga så länge det håller sig på en sån här nivå. Får hoppas det inte blir värre.
Tungt och klumpigt börjar det bli, delvis därför jag tycker det räcker nu. För jag vet att det kommer bli värre…. :S

Tycker magen har blivit jättestor nu, utan att jag riktigt märkt att det har hänt…? Först kom magen väldigt tidigt, sen kändes det som om det stannade av. Sedan har den liksom bara smugit sig dit, blivit större utan att jag märkt det, tills jag en dag står framför spegeln och undrar vad som hände…!?
Jag var hos barnmorskan i fredags och fick ställa mig på vågen. Den avslöjade att jag gått upp nästan tio kilo (!!) de här veckorna. Det räcker det också.
Vet inte vad mer jag kan skriva. Håller på att somna sittande i sängen här nu ändå så det får nog räcka så. Också.

Oavsett är jag väldigt nyfiken på vad det är för ett litet pyre där inne och jag ser fram emot att få träffa hen. Samtidigt som det skrämmer skiten ur mig. Hur 17 ska det gå? Med TVÅ barn? :S

God natt!

Som en rabiat gangster

Jag hade en del sjuka graviddrömmar i början av graviditeten men sista tiden har det varit ganska lugnt. Tills inatt. Jag varnar känsliga läsare… 😛

Drömmen börjar med att jag är på BB och föder en flicka. Det är den 13 juli som jag är beräknad till, men som råkar krocka med min brorsons födelsedag så jag hade lite panik över det och frågade om vi inte kunde vänta till dagen därpå (…..).
Sedan var det plötsligt nästa dag och vi var hemma hos mina föräldrar. På eftermiddagen frågade min mamma om jag ammat än, och då slår det mig ”just det ja, jag födde barn igår, henne har inte jag bytt blöja eller ammat på hela dagen!! Och jag måste ju ta kort och skicka till Tiina och berätta att hon gissade på rätt kön, men fel dag!”.
Jag kommer på att jag har inte en aning om vart min bebis är och blir alldeles förskräckt för jag tror att jag glömt henne på BB, men min mamma försäkrar mig om att jag hade en bebis med mig hem dagen innan. Men var är hon??
Mamma säger att hon ligger på övervåningen och sover, så jag går upp för att hämta henne. När jag kommer upp för trappan ser jag en blond kvinna stå och hålla mitt barn i famnen, när jag kommer fram är det en mörkhårig kille i keps… (!). Jag ber att få mitt barn, men han skojar lite med mig och vänder bort famnen från mig så jag inte når bebisen. Då flippar jag ur, blir som en rabiat gangster som tar tag i hans nackhår och dunkar hans huvud rätt i väggen och biter stackarn innan han förskräckt överlämnar bebisen till mig. Då byter jag personlighet igen och blir genast en öm och kärleksfull mamma som gullar med mitt barn…Som jag fem minuter tidigare glömt bort att jag hade…

Eeeh ja… Första och förhoppningsvis enda gången jag drömmer att jag misshandlar en annan människa :S

Oj, nu ringer det på dörren här, det är två män i uniformer som har med sig en tvångströja, gotta go…

Graviddrömmar

Många upplever att de drömmer mer under graviditeten än tidigare. I en undersökning på Familjeliv.se svarar nästan 90 procent att de upplever att de drömmer mer än vanligt när de är gravida. De flesta berättar om hemska mardrömmar eller heta sexdrömmar.

Källa: Familjeliv.se

Ja, fler drömmar som gravid kan jag också skriva under på! Kanske inte just de sorters drömmar som nämns ovan, men bland mina drömmar kan jag nämna att jag drömde att vi var på ultraljud strax innan vi skulle på UL på riktigt. Vi frågade barnmorskan vad det var för kön på bebisen och hon försökte se vad det var, men fick ingen bra vinkel/bild. Så helt utan förvarning drar hon fram en stor sax och sprättar upp magen på mig, plockar ut bebisen och undersöker. Då konstaterade hon att det var en tjej, men någon vecka senare drömde jag om ultraljud igen. Då gick det hela mindre blodigt till och barnmorskan kunde tydligt se att det var en pojke där inne.

Inatt drömde jag igen. Jag födde en liten flicka men strax därefter var jag ute och roade mig med kompisar. Bebisen var hemma hos min mamma under tiden, och efter några timmar ringde min mor och sa att min nyfödda dotter behövde äta. Först då slog det mig att jag kanske borde vara hemma och ta hand om mitt barn… Jag åkte hem och bebisen ammade och blev jättenöjd och jag var lättad över att amningen fungerat så bra, något jag oroar mig över på riktigt.
När bebis var mätt och nöjd tog jag henne i händerna och lät henne gå på golvet, så som man gör med barn som inte lärt sig gå ännu. Personerna i rummet var imponerade över hur tidig hon var att nästan gå, och ja, bara några timmar gammal är ju ganska tidigt. Jag vill minnas att jag befann mig hemma hos mina föräldrar, men i vardagsrummet var fortfarande den mörkbruna heltäckningsmatta som mamma och pappa hade där för måååånga år sedan.
Så plötsligt tappade jag greppet lite om bebisens hand, eller om bebis snubblade till så foten veks på ett sätt som verkligen inte är möjligt. Fick panik över att jag förstört min dotters fot, men min svägerska (tror jag) som var i rummet knäckte bara tillbaka foten igen.

Helt normala drömmar. Eller…?!

Bild lånad från http://www.jimrohn.se

Helgen & halvtid

Det är så härligt nu att det börjar bli ljusare om dagarna. Det är inte längre kolmörkt när jag lämnar Oliver på dagis på morgonen, och det är inte längre kolmörkt när man åker hem. Idag har vi haft sol och blå himmel, något vi nästan glömt bort hur det ser ut senaste tiden. När jag körde hem från jobbet vid fem såg himmeln ut som en härlig sommarkväll. Längtar till sommaren! 🙂

I lördags kom mina föräldrar och hälsade på. Vi träffades ute i Häglared hos svärisarna, så Oliver fick träffa både farmor och farfar samtidigt som mormor och morfar! Var lite ”nervös” över hur han skulle reagera när mina föräldrar kom, då det dels var längesedan plus att de var på ”fel” ställe. Han blev lite blyg först, men snart gick han fram och gav dem varsin kram ❤
Hemma hos oss sedan var det nästan mormor för hela slanten. Vi gick ner till lekparken och gungade och lekte i duggregnet och sedan tog mamma fram trimmern och saxen och snyggare till kalufsen på Oliver. Med surfplattan framför sig brydde han sig inte det minsta om vad mormor höll på med. Och han blev så fin så 🙂

I lekparken med mormor och morfar

Happy kid!

Får taket skottat!

Nyklippt

Mamma och pappa stannade över till söndagen då de körde vidare till Båstad. De fick smita ut medan jag borstade tänderna på Oliver för att han inte skulle bli helt knäckt när de åkte. Hjälpte i och för sig föga eftersom han blev ledsen när han upptäckte att de var borta sen ändå, men det gick över ganska snabbt som tur var.

Söndag innebar även 20 fulla veckor i min graviditet. Halva tiden  avklarad!
Jag märker numera av det via halsbränna, antagligen en mild form av foglossning samt små sparkar och buffar inifrån magen! Oftast är det kvällstid som Pyret övar kicksparkar men kan känna dem lite när som. Jag kan inte längre ligga på mage *snyft* vilket gör att jag sover ganska dåligt om  nätterna.
Min graviditet har också gjort mig superkänslig och blödigare än vanligt, så kan börja lipa över minsta lilla så fort jag får på tv’n, haha. Precis som sist då kliar magen på mig, och har gjort så sedan vecka 10 typ. Om det beror på graviditeten eller ej vet jag inte, men jag är grymt trött fortfarande, speciellt på kvällarna. Därför ska jag gå och lägga mig nu. God natt!

Vecka 20 (19+6)

Vår och vecka 20

Idag gick jag in i vecka 20, vilket betyder att jag kommit halvvägs när denna veckan är slut! Det har gått väldigt fort, men tiden fram till juli känns än väldigt avlägset. Antagligen kommer det väl gå fortare än jag anar… :S

Igår hade jag besök av Linda och hennes ”små” tjejer. Kul att bara sitta och snacka halva eftermiddagen, då det alltid går för länge mellan varven!
Kände lite småont i halsen mot slutet och under kvällen blev det bara värre, och det bröt ut i dunderförkylning innan dagen var slut.
Gick till jobbet på ren envishet idag men gav upp strax efter tvåtiden, åkte hem och somnade en stund i soffan. Får se om jag pallar med imorgon eller blir hemma.
Härligt var i alla fall att när jag körde hem var himlen blå och jag hade solen i ögonen. Termometern visade sex plusgrader och det kändes som vår! Lite tidigt att ta ut några riktiga förhoppningar än, men hoppas ändå lite på att det inte kommer mer snö ny utan våren gör intåg tidigt i år 🙂

Jag är gravid, igen!

Ja då var nyheten ute. Oliver ska bli storebror. Jag är gravid. Jag och Johan ska ha barn. Igen.
Har nu gått 18 fulla veckor och har alltså gått in i vecka 19. Liten är beräknad till 13 juli fick vi veta på ultraljudet igår. Eftersom det är kusin Algots födelsedag, så har jag planerat att knipa ihop till den 14e. 140714 är ju ett bra födelsedatum dessutom 😉
Igår var vi alltså på ultraljud och fick se vår lille bebis för första gången. Fick inget tidigt ultraljud nu som jag fick förra gången, vilket var synd. Jag har lite svårt att förstå att det verkligen är en liten krabat där inne annars nämligen, även om det har känts av betydligt mer denna gång än förra. Men jag ska ta det från början…
Jag ”plussade” den 10 november på fars dag, tidigt på morgonen när Johan var iväg och fiskade. Sedan var det fars dag-middag i Häglared, hem och ta hand om tvätten, en fotbollsmatch och mera tvätt och SEN kunde jag ”ge” Johan denna speciella fars dag-presenten, dock med lite leveranstid! Då hade jag gått och håIIt på den hemligheten hela dagen!
Första personerna som fick veta var mina föräldrar när vi var hemma på besök den 8 december (vecka 9). Nästa person blev Tiina som bjudit hem mig på vinkväll innan julbordet med jobbet den 13 december vilket blev svårt att snacka sig ur 😉 Övriga familjemedlemmar fick ta del av nyheten på julafton respektive juldagen. Sedan har vi berättat för nära vänner allteftersom, men vi väntade med att ”slå på stora djungeltrumman” tills efter ultraljudet.

Som jag nämnde innan så har denna graviditet känts av betydligt mer än den förra! Jag har haft illamående på morgonen och varit extremt känslig vid tandborstning som gjorde varje morgon till en kamp för att få behålla frukosten, om jag kunde äta någon överhuvudtaget… Jag var extremt trött de första veckorna (hade kunnat somna rakt över tangentbordet på jobbet) och hade andra typiska gravidsymptom såsom akut vrålhungrig i tid och otid. Magen svällde upp väldigt tidigt enligt mig själv, och jag fick börja använda mamma/gravidjeans redan i vecka 8!
Nu är väl de delarna över, men istället har jag fått halsbränna igen (visste att det skulle komma så småningom) och så är jag rädd att jag börjat få lite foglossning? Väldigt milt än så länge så vi får hoppas det inte blir värre.

Ultraljudet igår var väldigt spännande. Jag var lite nervös och nojjig för att det skulle vara två stycken där inne då min vän Jessie väntar tvillingar nu så det var en lättnads suck när barnmorskan Åsa sa att det bara var en bebis i magen ;-P Vidare visade Åsa utförligt vad som var vad i den svartvita bilden på skärmen och vi fick se vårt lilla pyre vinka och vrida sig och sträcka på sig där inne. Så häftigt, och jag ville inte att det skulle ta slut, men efter cirka en halvtimme fick jag torka bort gelén från magen och vi fick ta emot tre utskrivna bilder (mot 50kr) på Liten. Så här såg de ut:

Nu när ultraljudet är avklarat blir det nu en lång väntan och nedräkning till juli då vi får träffa den lille =)

The word is out…