Morgonjogging

Imorgon blir det morgonjogging innan jobbet igen. Så, nu är det sagt (skrivet). Nu kan jag inte backa ur! 😛

Mobilkatastrof (=mobil katastrof?)

Igår tog jag bussen ner till stan för att simma lite. En halvtimme senare än planerat för på väg ner till hållplatsen kom bussen körandes när jag hade typ tio meter kvar, så jag började springa för att skynda mig. På samma trottoar kommer en gammal dam gående och ska också med bussen men har heller inte hunnit fram till hållplatsen så hon viftar lite med sin käpp som för att signalera att hon ska med. Så där kommer jag springandes, och tanten som viftar käpp, så jag saktar in vid damen och tror att busschauffören har fattat våra hintar och ska stanna för oss. Icke. Han dundrar förbi som en biltjuv utan minsta tecken att stanna för oss. Kan säga att jag VÄLDIGT irriterad! Vad hade det spelat för roll om han stannat tio meter innan hållplatsen? Eller åtminstone stannat där och väntat in oss? Och så undrar vissa varför busschaufförer har så dåligt rykte…! Morr! Fick traska hem igen och ta en senare buss med helt tappad motivation till simningen, men jag gjorde mina 1000 meter i alla fall.

Men inte nog med det här, när jag kom till badhuset hade jag uppe mobilen för att skicka ett sms, och så skulle plånboken upp för att betala och vips, så gled mobilen ur handen på mig och landade på stengolvet. Batteriluckan och batteriet lossnade, men det har ju hänt förr så brydde mig inte så mycket om det just då. Det var när batteriet var på plats igen och jag skulle starta upp telefonen som jag märkte att något var på tok. Displayen var svart som natten, och det var endast ett svagt knappljud som jag av misstag råkat få på precis innan ”olyckan” som avslöjade att telefonen var igång. Gick inte att få något liv i telefonen i övrigt så det blir till att hålla en tyst minut och lämna in på närmaste elektronikåtervinning. Min kära Samsung S8300 Ultratouch är död.

Orginalbild lånad från http://www.itechnews.net/. Modifierad av mig.

Visst har jag sneglat lite på nya mobiler, men hade inte några planer på att byta upp mig än. Nu har jag inget val. För att fortsätta använda min gamla Samsung E370 som jag fått ta nu tillfälligt är inget alternativ, haha. Kan tillägga till alla jag känner att nästan alla mina kontakter är borta så jag har inte många nummer i telefonboken kvar, så skickar ni sms – underteckna gärna med namn! 🙂

Nu måste jag få klart grattis-kortet till min gamle far som blir ännu äldre imorgon!

Over and out!

Vårt bröllop del 6 – Festen #2

Då var det dags för del 2 av bröllopsfesten. Efter middagen bröt vi upp och det blev mingel och baren öppnade. De som inte skrivit i gästboken fick göra det, ta en drink och bara vara. Jag gjorde verkligen mitt bästa att försöka prata med alla, speciellt med dem som kommit dit i par och inte kände någon annan. Om jag missade någon, så ber jag om ursäkt, men kvällen hade ju tyvärr begränsat med minuter och timmar. Den här stunden var riktigt trevlig, då vi verkligen fick chansen att umgås med våra gäster, vilket vi ju knappt hunnit innan. Jag såg knappt skymten av Johan då han pratade med sina vänner och jag gick runt och pratade med mina. Tanja fick rycka in och vara sömmerska under kvällen också, då hållaren till släpet på klänningen lossnade så hon fick sätta sig och sy fast det igen. Tur jag tog med mig mitt ”survival-kit” med nål och tråd med mera 🙂

Foto: Urban Kallin

Foto: Christian Andersson

Foto: Helena Gidius

Foto: Helena Gidius

Foto: Helena Gidius

Vi passade på att fotograferas med våra familjer på trappan utanför, under den fina skylten som mina föräldrar låtit göra och hängt upp. Ångrar än idag att vi inte tog kort med enbart våra syskon, men vi fick familjebilder i alla fall! 🙂 Märkte efter en stund att det fiffilurades lite inne i matsalen och kikade in vid ett tillfälle och såg att man ställt upp en filmduk där inne, och några av våra gäster höll på att bråka med tekniken runt om. Tydligen ville det inte fungera alls som det skulle så svärmor fick köra iväg med några grabbar för att hämta annan utrustning för att få ordning på grejerna, och undertiden fick personalen börja ställa fram tårta och göra klart för att servera kaffe.

Foto: Christian Andersson

Foto: Hans-Eric Andersson

Det var lika spännande för oss som för gästerna att få se hur tårtan såg ut, då vi bara beställt den över telefon efter lite diskussion om färger och önskemål, men den var så fin så. Att den skulle smaka helt himmelskt däremot visste vi redan, och jag la ribban högt hos några vänner då jag hintade om hur god tårtan skulle vara, haha. Men ingen av dem blev besviken utan höll bara med, vi hade verkligen lyckats hitta en otroligt god tårta! 😀 Vi skar upp tårtan tillsammans, precis som traditionen är, och matade varandra med första skedarna. Sedan tog vi oss varsin tallrik och gick in och satte oss på mitten vid ett av borden som nu var omplacerade till två långbord i matsalen. De fylldes så småningom på med släkt och vänner och så dracks det kaffe i mängder och tårtan åts upp till sista smulan (nästan).

Foto: Henric Bornander

Foto: Urban Kallin

Foto: Henric Bornander

Foto: Henric Bornander

Foto: David Gidius

Foto: David Gidius

Filmduken som var uppställd och projektorn som var inkopplad, var redan igång och på duken gick att läsa ”Första gången vi träffades var i förskolan…”. Jag läste det och klurade lite på vad det kunde vara på gång, men kom inte direkt fram till något vettigt. Jag var helt inställd på att det skulle vara någon av Johans kompisar, men kunde inte komma på vem av våra gäster han hade känt sedan förskolan. De enda sådana vänner var ju… Anna och Lina!? Ska DE göra nånting??
Men mycket riktigt, efter tårtan var uppäten så går Anna och Lina (eller Maggan och Gittan, haha) upp på ”scen” och säger att de nog inte ska hålla ett tal, utan visa lite bilder istället. Så startar ett bildspel på duken, som inleds just av de orden jag tjuvläst. Därefter följer en lååång rad bilder, mer eller mindre smickrande, på mig och på oss från vår uppväxt och historia ihop. De hade lagt in lite texter här och där, och spelade upp musik som hörde ihop med historian bakom bilderna. De avslutade det hela med en bild på min fina smurf där de godkände honom som man åt mig, hehe. Ja, och så var det ju den där otroligt vackra bilden på mig från typ 2001 när jag fulade mig med en pinne och kanske inte ser helt intelligent ut… Men vänta bara, jag har en del bilder på er också 😉 Hela bildspelet fick mig att bli väldigt rörd i alla fall, och jag skrattade åt mig själv att jag klarat av hela vigseln utan att börja gråta, men att det kom nån tår när jag fick se gamla pinsamma bilder på mig själv, haha. Jag var (och är) otroligt tacksam för det fina bildspelet de hade satt ihop. Jag hade verkligen inte räknat med att de skulle göra något så det var en glad överraskning! Tack Maggan och Gittan för det! 🙂

Nästa upp på ”scen” var Christian och Stefan, iförda fantastiska scenkläder – Christian en turkosblå tight kostym och Stefan några silverbrallor och guldkavaj som såg ut att komma direkt från 70-talet respektive nån dålig Las Vegas-cabaré. Oerhört vackert! Christian förklarade att det varit lite tradition för bröderna att sjunga på varandras bröllop, och sist fick de den fantastiska recensionen att det är inte dåligt av två personer att sjunga trestämmigt… Men de ger inte upp för det, nu var det dags igen.
– Den här gången ska vi dessutom ta hjälp av Martina, säger Christian då.
Att säga att jag tappade hakan är nog en underdrift. Jag satt bara och gapade. Skulle JAG fram och sjunga!? Förskräckelsen byttes dock snabbt ut i ett gapskratt, när Henric hoppar fram iklädd ett par blå jazzbyzor, en lila kjol, en tigerrandig tröja med nånting uppstoppat som bröst innanför, en svart peruk och en brun keps ovanpå. På fötterna har han dessutom samma Buffaloskor som förekom under ”modevisningen” tidigare. Behöver jag säga att samtliga kläder var hämtade ur min garderob? 😉
Så börjar den fina allsången. De hade gjort om Galenskaparna & After Shaves låt ”Jag vill ha en gammal jul” till ”Hon vill ha en egen kock” (som från början är Donny Osmonds Puppy love) och alla gäster vek sig dubbla av skratt. Hela texten framgick inte riktigt då, men jag har sett den i efterhand och de har lyckats få med mycket av min uppväxt: djur i bur, skor på hjul (inlines) och att jag ju faktiskt gjort lumpen (jaja, mini-lumpen, men ändå 😉 ) och allt vad det var. Mycket uppskattat, av mig och samtliga gäster! Tack Henric, Christian och Stefan!!

Foto: Jessica Bornander (tror jag...)

Foto: Jessica Bornander (tror jag)

Foto: Anders Richter

När sången var slut var dock inte mina bröder helt klara än. Stefan och Henric gick av scen, men Christian stod kvar och meddelade att han som ordförande i ”Toffelhjältarnas Riksförbund” nu skulle välkomna ytterligare en medlem, och Johan var inte helt nöjd över att få gå upp och svära troseden som man som toffelhjälte alltid ska följa 😉 Jag skrattade så jag fick ont i magen och tårarna rann! När han (till slut) klarat av att läsa upp hela hederskodexen så fick han ta emot sitt medlemsbevis och gå och sätta sig. Stackarn, hahaha!!

Foto: Henric Bornander

Foto: Henric Bornander

När upptågen från gästerna var slut hade vi bara dansen kvar. Vi hade velat fram och tillbaka om den: Johan ville helst slippa och jag var inte så pigg på att stå och stappla fram en halvtaskig vals, men efter övertalning av herr Ek (som stod för musik till trappan vid vår entré) så valde vi att helt enkelt bara dansa. En högstadie-tryckare, men i alla fall en dans. Det fick vi visst inte slippa undan 😉 Låten vi valt var ”Kärleken förde oss samman” av Ulf Lundell. Jag är inte speciellt förtjust i Lundell och låten är lite väl bröllopstypisk, men den är ju så himla fin! 🙂

Foto: Henric Bornander

Efter vår dans var det tänkt att det skulle sättas igång med lite mer dans, men klockan var redan mycket och många valde att åka hem här. De enda som svängde sina lurviga var min nya familj med svärmor i spetsen, hehe! Här gick dock tiden alldeles för fort (hade den i och för sig gjort hela dagen) och snart var klockan ett när det var dags att stänga av musiken och tända ljuset igen. Vi sa hejdå och tackade av de sista gästerna innan vi gick en trappa upp och kröp i säng i det mysiga lilla rummet vi skulle sova i vår första natt som gifta. Tyvärr tog jag inga bilder på rummet på kvällen som jag kan visa, men det var mysigt i alla fall! Vi somnade gott båda två den natten!! 🙂

Nu har jag bara ett inlägg kvar om bröllopet. Tänkte faktiskt skriva om dagen efter då vi hade presentöppning också! Håll till godo! 🙂

Vårt bröllop del 5 – Festen #1

Ja nu har det gått lång tid för det här inlägget att komma. Jag har, som jag säkert redan skrivit, blivit ganska ”mätt” på bröllop och allt som hör därtill och inte riktigt varit motiverad att ta tag i nånting som har med det att göra. Jag fick verkligen ta mig i kragen och sparka igång mig själv för att få klart tack-korten. Fast där var största problemet att jag inte hade en aning om hur jag skulle utforma utsidan av korten, men när det väl löste sig rullade det på ganska fort. Förra veckan la Johan dem på lådan och det var SÅÅÅ skönt att ha det ur världen. Nu är alla måsten klara, och kvar är bara sånt till oss själva. Vi ska välja ut vilka bilder vi ska framkalla och sätta in i album, vilken bild vi vill förstora och så ska alla gästbilder framkallas och sättas in i gästboken. Men det tar vi nån annan dag… 🙂

I vår bröllopsberättelse har vi i alla fall kommit fram till tiden då vi anlänt till festlokalen och fått en skål utbringad i vår ära och det var dags att gå in till matsalen. Vi får se hur långt det inlägget blir, eller om jag blir tvungen att dela upp det i delar också. När alla satt sig till rätta kom vår kock ut och presenterade maten vi skulle äta och vinet som skulle serveras till. För en annan och säkert flera andra var det lite halvt grekiska, men jag vet att Johan älskar en sån presentation och lyssnade intresserat. Det kändes lite proffsigt i alla fall. Tjejerna som serverade var alla klädda i vita lätta sommarklänningar vilket gjorde att hela stämningen på Yxhammargården kändes ”bonnromantiskt” som svärmor så fint uttryckte det, haha. Men hela stället med inredning, rum och personal gav ett litet gammaldags, men ändå fräscht, intryck. Och jag älskade det! Vi kunde inte hittat ett bättre ställe att fira vårt bröllop på! 🙂

Foto: Urban Kallin

Så fort vi satte oss till bords började de flesta gäster att bläddra i festhäftet jag kämpat och slitit med i jag-vet-inte-hur-många timmar. Mycket pill har det varit med det men jag tyckte mestadels det var jättekul. Jag såg hur våra vänner bläddrade fram och tillbaka bland gästpresentationerna och jag hörde hur det fnissades och skrattades bland borden, och jag minns att jag blev så nyfiken på vad det var de fnissade åt. Jag ville gå runt och tjuvlyssna på dem, sitta vid deras bord och skratta med dem. Samtidigt höll jag ett öga på Johan och hans festhäfte och sneglade lite diskret varje gång han bläddrade i häftet. Jag hade nämligen bytt ut mittuppslaget på Johans häfte mot ett ”skrivet tal” till honom från mig. Rubriken var ”Till min man” och jag hade så klart undertecknat det med ”/din fru”. Jag kan inte sjunga, och jag ville heller inte hålla ett tal inför släkt och vänner, så den här lilla överraskningen för min älskade man var perfekt för mig.

Foto: Henric Bornander

Förrätten vi hade valt var räk- och laxmousse på kavring med krispig sallad samt en kapris- och dijonvinegrette. Första talet var mamma som stod för, och hon pratade om min uppväxt, mina första vänner och hur jag och Anna anordnade marsvinsbröllop i hallen där hemma, haha. Hon nämnde också den där killen som bodde i husvagnen bredvid på campingen i Stockholm när jag och kusin Helena inte ville följa med på utflykt… Fast det minns vi ju båda två att det var du Helena som var mest betuttad, eller hur?? 😉
Strax därpå reste sig både Leif och Solveig och höll tal, vilket fick mig att tappa hakan. Aldrig att jag trodde att svärfar skulle hålla tal, på grund av att han själv helt enkelt sagt åt oss att han tänkte totalvägra. De pratade i alla fall om Johans uppväxt lite, och nämnde den där gången då Johan ätit lite för många körsbär… 🙂 De avslutade med att välkomna mig till familjen, men om jag ska bli en riktig Kallin så var det ju bara en sak kvar, och det är att lära sig dricka kaffe. Sorry svärmor (jag vet att du tjuvläser här), det blir aldrig en riktig Kallin av mig då, haha 😉

Foto: Anders Richter

Foto: Henric Bornander

Mamma håller tal. Foto: Henric Bornander

Tal från svärisarna. Foto: Henric Bornander

Sedan var det dags för huvudrätten och då serverades grillad marinerad kalventrecote med potatis- och västerbottenterrine, sparris och baconcrisp samt balsamicosky. Mumsigt mumsigt, och det hoppas (och tror) jag våra gäster tyckte också. Efter maten reste sig min far och bad mig komma fram. Klart jag blev lite nervös och undrade vad han skulle hitta på nu. Han ställde fram en stol som jag fick sätta mig på och så säger han att han bjudit hit lite gäster, och undrade om det var nån jag kände igen. I nästa sekund kom Anna inflygandes i rummet i min gamla gamla svarta uttvättade t-shirt med en tiger på framsidan som jag hade när jag var typ 14-15 år. På sig har hon också mina gamla jeans som är minst sagt utsvängda (det var ju jättemode typ 1999?) samt mina Buffalo platåskor som jag köpte i Belgien sommaren 2000. Jag var minst sagt smått chockad över denna syn! När sorlet lugnat sig efter hennes entré kommer nästa ”gäst”; Tanja i mina ”målarstrecks-jeans” och en lila tröja jag tyckte jag skitsnygg på tiden det begav sig, vilket skulle vara runt år 2000 (sitter och letar bland gamla bilder febrilt här nu för att hitta bilder där dessa kläder figurerar). Därpå följde en liten modevisning där mina vänner bar kläder från min garderob hemma i Skillingaryd. Det finns massa gammalt kvar där som ni kan förstå! Det som visades upp var även mina No Fear baggyjeans, med den mycket udda kombinationen en Backstreet boys-tshirt som jag nog aldrig använt utanför husets dörrar (men färgat håret i), ett par gröna jazzbyxor som jag sytt själv till en dansuppvisning, en leopard-blues, sjuksköterske-outfiten jag hade när jag och Anna mimade till Me & My på cabarén i sexan, tigerlinnet jag sydde själv i högstadiet med mera. Ja, alla kläder är mina. Alla har jag dock inte burit till vardags, utan endast på scen, men ändå… Vilken nostalgi det var att se allt detta! Tusen tack till Anna, Tanja, Jessie, Annelie, Helena och Olivia för att ni vågade visa er iklädda det här!! 🙂

Foto: Anders Richter

Nervös på vad som väntar... Foto: Henric Bornander

Foto: Henric Bornander

Foto: Henric Bornander

Foto: Henric Bornander

Foto: Anders Richter

Under middagen var det också det traditionella klingandet i glasen, stampandet i golvet och bankandet i borden som uppmanade oss att pussas, på stolarna och under bordet, flera gånger om. Det var pussar från alla flickor på brudgummen när bruden gick på toaletten och vice versa, och det hölls tal av Henric och av Peter, samt att Sara läste upp några telegram/postogram. Favorittelegrammet måste varit det här:
Synd jag inte träffade dej, då hade jag sluppit allt ståhej
Grattis från Daniel Westling
Tjejerna från möhippan överlämnade också ett litet album med bilder från möhippan, och det var kul att få se! 🙂

Foto: Henric Bornander

Henric håller tal. Foto: Anders Richter

Foto: Henric Bornander

Foto: Urban Kallin

Det här får nog räcka för detta inlägg, så kommer resten i ett nytt inlägg. Det mesta är redan skrivet så det dröjer nog inte allt för länge! 😉

Over and out!

Anna och Mejas födelsedagskort

Det här kortet pysslade jag ihop till Annas födelsedag. Det blev väl inte riktigt som jag tänkt mig från början med färgläggningen, för jag håller fortfarande på att försöka bemästra tekniken med vattenpensel och distresser. Jag kan erkänna att det är det tredje försöket av pelikanen som sitter här. Skam den som ger sig 😉

Pysslade även ihop ett kort till Linas lilla Meja som redan fyllt två år. Så här såg det ut!

Har fortfarande två födelsedagar kvar den här månaden så det blir en del pyssel om kvällarna. Men det är roligt att hela tiden se att man lär sig mer och förhoppningsvis bli lite bättre för varje gång! 🙂

Nu ska jag snart ge mig ner till Stadsparksbadet för att simma lite tänkte jag.

Over and out!

17 augusti

Idag är det exakt 8 år sedan jag flyttade till Borås. Det minns jag på grund av att det även är Annas (Maggies) födelsedag. Jag minns hur pappa skjutsade upp mig till Annas föräldrars hus och jag överlämnade en liten present (en ram jag målat själv och satt in en bild på mig, Anna och Lina) innan vi tog mitt pick och pack och styrde mot stora staden Borås. Där packade vi upp alla grejer i den lilla lilla lägenheten på fjärde våningen i ”skyskrapan” på Sjöbo med sin imponerande yta på 24kvm. Kan ha varit 23,5 också. Ett rum, en kokvrå och en toalett med toalett och handfat. Duschen var nere i källaren och fick delas med samtliga invånare i ettorna på alla husets tolv våningar. Inte så fräscht alltid…!

Efter nästan exakt tre månader bytte jag den lilla ettan mot en större etta på Norrmalm med gångavstånd ner till skolan. Där bodde jag i 5½ år innan jag flyttade ihop med Johan i vår nuvarande trea. Det är nog få lägenheter som den på Norrmalm som blivit så fotograferad. Ja, alltså inte foton tagna direkt på väggar och golv, utan foton tagna I lägenheten. Många flumbilder har det tagits där!!

Så här såg jag ut 2002! Luggen var tillfälligt borttagen här.

Nu sitter jag här, åtta år senare, och undrar lite var tiden har tagit vägen. Jag flyttade hit som ung, singel, student och smålänning. Nu återstår ingenting av det! 😛 När utbildningen avslutades efter två år räknade nog min pappa med att jag skulle flytta hem igen och blev nog lite besviken när det inte blev så. Aldrig övervägde jag den tanken. Jag var fast besluten om att hitta ett jobb här och stanna kvar. Det är ju inget jag ångrar idag direkt 😉 Visst tycker jag det är tråkigt att ha min familj så långt bort, och jag blir riktigt ledsen över det faktum att mina och Johans framtida barn inte kommer träffa mormor och morfar lika ofta som farmor och farfar, men mitt liv är här nu. Och det startade för åtta år sedan… 🙂

Over and out!

Ps. Grattis på födelsedagen Maggie!

Gravid-dröm och morgonjogging

Inatt drömde jag att jag var gravid. När jag vaknade blev jag både lättad och besviken. Mest lättad…tror jag…??

Sitter här och äter frukost och pustar ut efter min löparrunda. Jajemän, ni läste rätt. Jag, Martina Kallin, gick upp 06:15 för att halv sju ge mig ut och jogga runt Byttorpsjön. Kan väl erkänna att jag inte var så jättetaggad när klockan ringde, men jag hade redan vaknat när Johan gick upp och jag skulle antagligen inte somna om heller så då kunde jag lika gärna ge  mig ut. Det gick riktigt bra och det finns nog hopp om den här hopplöst lata bruden ändå. Nu är det beach 2011 som gäller, hahaha! 😉

Dags att käka upp och sedan hoppa i duschen och dra till jobbet! Ha en bra en!

Over and out!

Vad är det för fel på mig?

Vad är det för fel på mig? Jag sitter på allvar och överväger om jag ska gå upp samtidigt som Johan imorgon för att ge mig ut och springa klockan sju på morgonen innan jobbet…. Vad har det tagit åt mig??? :-O

Brandvarnare

Visst är det jobbigt när brandvarnaren går igång för att man står i duschen och det råkar komma ut lite väl mycket ånga? Som tur var så var jag precis klar, men blöt som en fisk. Och nu vet vi ju att den funkar i alla fall! 😛

Idag är det Johans första dag på nya jobbet. Han var lite nervös igår, men jag vet att det kommer gå toppen för honom. Han kom upp ur sängen i tid imorse till och med 😉 Min älskade Johan har börjat jobba dagtid, det känns lite konstigt måste jag erkänna, men det kommer vara helt underbart att ha honom hemma på kvällarna och helgerna. Nu är det bara jag som skulle hitta ett måndag-fredag-jobb med… =/

Lotter

Vad tror ni? Har jag nån tur? Jag tänkte mig en villa i Parkstan eller nåt sånt…?

Over and out (eller vad säger du Tytti? 😉 )

Loppis

Benen är bra möra idag efter min ”springning” igår. Nu gäller det bara att hålla i det här och inte tappa det efter si så där två veckor som jag brukar. På onsdag får det bli lite simning tror jag 🙂

Imorse var jag som sagt på loppis med svärmor och sväggan. Att gå upp klockan sju en ledig lördag tog ju emot vill jag lova, men upp kom jag (mer eller mindre vaken). Dock kan vi ju sammanfatta det som att det här med loppis var nog inget för mig. Så mycket skit det fanns! Och folk köpte det! 😛 Visst kan man göra fynd, helt klart, men det fanns inget där idag som intresserade mig. Sara hittade dock en stol och två dukar som följde med hem för den totala summan av 80-90 kronor. Kanske kan det bli intressant att följa med igen den dag man har ett hus att fylla med möbler, men fram tills dess tar jag nog sovmorgon istället 😉

Nu ska jag göra mig i ordning för att grilla med gänget! 🙂 Vad ska ni göra ikväll?

Over and out!

Borde…

Jag borde verkligen gå och lägga mig. Imorgon kommer Sara och hämtar upp mig 7:45 för att vi ska med svärmor på loppis i Hökerum. Jösses, vad har jag gett mig in på…? *gäsp*

Mitt nya liv

I måndags började mitt nya liv… typ. Nyttigare tider väntar. Typ. Ingen hårdträning och ingen diet, men jag ska försöka göra nåt åt min lata och onyttiga livsstil. Dra ner på godis och röra på mig lite mer. Till att börja med. Det får bli zumba, simning och lite jogging. Eventuellt ett årskort på Stadsparksbadet där gymmet ingår. Och godis bara på helgerna. Nu är det sagt, nu kan jag inte backa ur. Johan har lovat att peppa mig och den här gången ska jag verkligen försöka. Jag ska börja med att ge mig ut och jogga nu på en gång faktiskt. Spöregnet har dragit förbi och solen tittar till och med fram nu. Gött!

Endast för de som sett Inception!

Du bör ha sett filmen för att förstå humorn. Fast det är kanske roligt ändå…? Jag tycker den va hysteriskt rolig.

Ciao!

Lång dag på jobbet

Idag kommer det bli en lång dag på jobbet, men det är inte riktigt så illa som det låter. Jag börjar 9:16 (!!) idag och jobbar till sju som vanligt, men ska inte hem efter det. Nä, då ska vi ha lite kalajs för Tobbe som slutar hos oss idag. Jag har fått hålla i en liten insamling till en present och så tog jag även på mig att göra ett kort till honom. Satt till nästan klockan ett inatt innan jag och skrivaren kom så pass bra överens att jag blev klar. Den där apparaten prövar mitt tålamod om nåt…!

Sakta men säkert håller jag på att flytta över inlägg från gamla bloggen till den nya så det dyker hela tiden upp äldre inlägg här. Vet inte hur många jag ska orka flytta över. Det är inte så jobbigt i sig, men jag måste radera de poster jag har flyttat över och DET är jobbigt. Har jag sagt att bloggworld krånglar till tusen? Det händer liksom inte så mycket när jag trycker på ”Ta bort poster”. Står bara och tuggar. Och raderas inte posterna kan jag inte flytta över några nya (plus att det kan bli lite virrigt vilka jag flyttat över och ej).

Sen har jag fått en förfrågan om att vara bröllopsfotograf om en månad. Ingenting är bestämt än men jag måste erkänna att det låter riktigt skoj. Jag har fått frågan två gånger tidigare och totalvägrat, men nu när jag själv ”gått igenom” det så känner jag att jag vet lite mer vad som förväntas och vad man kan göra. Men vi får se, ingenting klart än.

Dags att göra sig klar för jobbet! Ciao!

Moonwalk

Det här piggade upp mig så här på morgonkvisten! 😉

Dags att dra till jobbet! Bye!

Välkommen Windows 7!

Så var man tillbaka i vardagen igen. Vädret bjuder ju inte på något skoj semesterväder så för den delen spelar det ju ingen roll att man är tillbaka på jobbet, men sovmorgnarna saknar jag. Redan första natten sov jag dåligt, så allt är precis som vanligt. Är jag ledig kan jag sova, men ska jag upp tidigt så vaknar jag i svinottan (allt från klockan fem och framåt) och kan aldrig riktigt somna om utan är vaken eller slumrar lite bara. När jag väl ska upp sen är jag självklart skittrött 😦

Positivt är i alla fall att WordPress har hjälpt mig att importera en del inlägg från gamla bloggen vilket var den enda positiva nyhet jag hade i fredags. Dock kan de bara ta tio inlägg i taget så får se hur mycket det blir totalt. Tänkte ta en del manuellt också. Nackdelen är att kommentarerna inte följer med, men det kan jag leva med. Bättre det än en blogg som aldrig fungerar som tidigare…

Som rubriken antyder så har burken här hemma uppdaterats en aning. Nu är det Windows 7 som gäller och det är skönt att ha en dator som fungerar som den ska igen. Tack kusin Anders för all din hjälp och support och diverse programvaror också! 😉 Nu ska jag fortsätta installera, fixa och greja samtidigt som jag klurar lite på ett grattis-kort jag ska scrappa ihop här.

Over and out!

En dålig dag

Idag började jag jobba igen. Skitdag. Började 9:45. Fick lunch 16:15. O nej, ingen fika, ingen kissepaus, ingen rast däremellan. Just another day at work. Vill inte mer.

En bra dag!

Idag har varit en riktigt bra dag!! Det har inte spöregnat hela dagen som nästan alla andra semesterdagar i år, och jag har GJORT någonting. Jag har inte bara suttit hemma och degat hela dagen med Johan och slöat, utan hittat på någonting. Det känns bra! 🙂
Dagen började med sovmorgon och sen frukost i vanlig ordning, men sedan tog vi oss faktiskt ut ur lägenheten för att spela lite minigolf med Sara och Andreas. Förmiddagen bjöd på riktigt jojo-väder med sol i ena sekunder för att sedan servera en regnskur i nästa, men lagom tills vi kom till Boråsparken så höll sig regnet borta och det var solen och molnen som tävlade lite istället. De stunder solen höll sig framme blev det riktigt varmt och gött. Så underbart att bara få känna solen i ryggen och njuta av lite regnfri utomhusluft för en gångs skull. Har varit dåligt med den varan den här semestern…

Johan provar lyckan på minigolfbanan

Andreas kontrollerar innan putten

Sara provar turen (skickligheten) också.

Makarna 🙂

Själva golfen gick det väl si och så med. Jag kom näst sist. Sara vann. Sara fick hela fyra ”spikar” (ettor) och jag inte en enda, bara fem tvåor. Och ett antal sjuor 😛 Kul var det i alla fall 🙂 Efteråt drack de andra kaffe och jag smaskade i mig en Tip-Top och vi diskuterade vad vi skulle göra av resten av dagen. Sara frågade om jag ville följa med och rida och det behövde hon inte fråga igen. Har ju inte blivit av någon gång detta året så det var jättekul att få komma ut på hästryggen igen!! 😀

Det började lite tokigt när jag skulle hoppa upp på Yatzy och sadeln kanade ner vilket satte Yatzy i vild panik (vem kan klandra henne) men det hela slutade väl till slut när hon fått springa av sig och lugnat ner sig. Väl uppe på ryggen gick det hela jättebra sedan! 🙂 Det blev jättehärligt väder hela kvällen och det var helt underbart att få komma ut den svenska naturen och bara njuta av stillheten, en sol på väg ner bakom grantopparna och inte en bil eller asfalt så långt ögat kunde nå. Det är svensk sommar när den är som bäst! Många superlativ nu men det är så jag kände 🙂 Imorgon kommer det låta annorlunda vill jag lova… min stackars rumpa, haha! Här är lite bilder från den underbara 😉 kvällen i alla fall!

Jag och Yatzy redo för en ridtur.

Vi mötte svärmor i blåbärsskogen! Foto: Solveig K

Visst ser det härligt ut!? 🙂

Det var allt för idag. Nu ska jag och min ömma rumpa gå och lägga oss. Imorgon blir det eventuellt lite spa i Varberg med Sara o Dea. Det blir ett bra sätt att koppla av och vila upp sig på sista semesterdagen. På fredag är friheten slut och det är bara att pallra sig tillbaka till jobbet igen 😦 Tråkigt men nödvändigt som Claes Eriksson sa.

Gonatt!

Udda målgest

Många av er har säkert redan sett den, om inte… se den något udda målgesten som Island gör här efter att ha gjort avgörande målet i förlängningen.

Idag har vi hunnit med lite minigolf med Andreas och Sara, och snart ska jag iväg för årets första ridning med Sara! 😀 See ya!

Förtydligande ang kommentarer

Bara så ni vet. Första gången ni skriver en kommentar här kommer den inte publiceras förrän jag har godkänt den. Nästa gång ni skriver en kommentar med samma mailadress och nickname så är ni automatiskt godkända och publiceras direkt. Kan vara bra att veta! 🙂

Ny tid, ny blogg

Jag och Bloggworld har numera gjort slut. Jag kände mig inte tillfredsställd i vårt förhållande och ställde ett ultimatum. Jag sa att nu får han skärpa till sig, annars är det slut. Men eftersom han inte gjort den minsta förändring, förutom betett sig ännu sämre så fick det vara nog. Jag gjorde mitt bästa för att vi skulle kunna sluta som vänner, att vi skulle kunna dela upp våra gemensamma tillgångar, däribland alla våra gamla inlägg, men icke. Grinig som han är så behöll han allt. För er som vill kika in på gamla bloggen kan göra det här –> http://martinaa.bloggworld.se men för er som står på min sida är ni välkomna att besöka mig HÄR istället. Så bookmarka istället https://maartinaa.wordpress.com. Jag har en liten sorgperiod nu med tanke på alla mina gamla inlägg som ”går förlorade” och som jag velat ha med mig, men Bloggworld gick inte att resonera med. Tyvärr.

Nu ser jag istället fram emot en ny tid, en ny fungerande och härlig blogg. Som alltid är uppe, som aldrig kinkar eller krånglar. Som ger mig statistik över mina besökare och som ger mig så många fler valmöjligheter än tidigare. Välkommen du sköna nya värld! 😀

Bjuder här på en bild från Fiskaby i tisdags!

Näckros

Hej svejs!!

Slut

Det här håller inte längre, det är slut. Ni är välkomna att besöka mig här istället

https://maartinaa.wordpress.com

Förändringar

Det är förändringar på gång. Förhoppningsvis. Bloggworld och jag är osams för tillfället. Återkommer.

Bilder från Göteborg

Här kommer då lite bilder från fredagen och lördagen i Göteborg. Fredagkväll när vi var ute och åt var kameran hemma på laddning så jag får ta bilder från Sara så småningom.

Glada grabbar på tåget mot Göteborg!

Gothia Towers där vi bodde på åttonde våningen.

Vi tog hissen upp till Heaven 23 på 23′e våningen och så här tråkigt väder var det…

…fast vi var ganska glada ändå! Foto: Sara

Utsikt...

Vi åt deras berömda räkmacka.

Efter lunchen på Heaven 23 hann jag och Sara med lite shopping medan killarna letade upp hotellets bastu. Det blev pysselbutiken In-Ex till att börja med, men några kläd-och skobutiker hann vi med också. Jag köpte mig ett linne, en scarf och ett par nya skor! 🙂
Senare på kvällen gick vi ut och åt, och hamnade på den italienska restaurangen Vivaldi. Kan rekommenderas till alla hungriga som besöker Göteborg! 😀 Jättegod mat! Vi hade en jättetrevlig kväll med många djupa *harkel* samtalsämnen och många skratt. Efteråt satte vi oss på en uteservering på Jameson’s Pub och klockan hann bli två innan vi kom i säng för natten.

Göteborg by night!

På lördagen var det då dags för Liseberg! Lämpligt nog hade vi bokat hotell där entrébiljetter till Liseberg ingick, så vi fick gå till en specialkassa där vi kunde gå in. Tur det, för det var lååååång kö till de vanliga kassorna. Hade säkert tagit minst en halvtimme bara att komma in på stället. Nu gick vi raka vägen in, och vi började med en av mina favoriter Jukebox. Jisses vad jag skrattade! 😀 Denna dag bjöd som tur var på mycket bättre väder än fredagen. Det var ganska molnigt när vi lämnade hotellet, men väl inne på området så kikade solen fram och gav en jättehärlig dag. Det var först framåt fyra-fem som molnen tätnade och det började regna.

Jukebox!

Bröderna!

Så här blöt blev jag och Sara efter Flum-ride. Tog lång tid att torka helt… Jag har nya skorna här by the way!

Då var det gott att trösta sig med lite våffla! 🙂

Höjdskräcken nästa. Fruktansvärd och underbar på samma gång!

De va mycket folk…

Femkamp blev det också. Sista grenen blev lite minigolf. Foto: Sara

Vinnarna i femkampen! 🙂 Foto: Johan

Vi avslutade dagen med lite chokladhjul. Så här bra gick det för mig! 😀 Foto: Sara

Sammanfattat i ord så har vi haft en mycket trevlig och väldigt rolig helg i ”Götet”. Det var längesedan jag skrattade så mycket som dessa dagar!! Jag har skrattat åt mycket, men roligast var nog ändå andra gången vi åkte Jukebox när Magnus bil fick fnatt och snurrade som en tok. Det såg väldigt roligt ut…! ^^ Nu ska jag nog gå och ta mig en kexchoklad! 😉

Over and out!