Novas inskolning

Jag hade tänkt uppdatera hur det går med Novas inskolning på förskolan efter två-tre dagar så där. Nu har det gått en och en halv vecka… Det är fullt upp på jobbet, det har varit flytt, invigning, övertid och invigningsAW… På kvällarna är jag dödstrött och lägger mig tidigt, eller hamnar i soffan och orkar ingenting. På fredag är denna intensiva period med julförberedelser slut på jobbet och kommer (förhoppningsvis) återgå lite mer till det normala.

Inskolningen då! Jag fick ju som jag nämnde lite lugnare nerver efter ettårskalaset vi var på där Novas visade en sida jag inte visste att hon hade. Inskolningen började väldigt försiktigt med bara en timme de tre första dagarna. Johan har skött alla dagar utom den tredje dagen då han var iväg på kurs med sitt jobb och jag var hemma med barnen.
Det gick bra, hon gick omkring och lekte lite med det hon hittade. Var inte rädd eller ledsen på något sätt, höll sig inte bara hos mig men inte långt borta heller. Dag fyra och fem utökades tiden en halvtimme och hon fick vara med och leka ute. I fredags var Johan kvar inne när de gick ut och fick slösurfa på telefonen undertiden.

image

Favoritboken på förskolan

image

Efter helgen började veckan med två timmar på förskolan varav Johan fick vara med första timmen och sedan vara inne medan Nova var ute och lekte under den andra timmen. Igår tisdag var första dagen som Johan lämnade henne och gick hem efter en timme, och idag lämnade han direkt på morgonen och hämtade tre timmar senare. Då hade hon både sovit en stund och ätit lunch med de andra barnen.
Nu återstår bara två dagar och då ska hon vara där mellan kl. 9-14 och både äta och sova.
Det har gått bra. Igår hade hon gått raka vägen fram till en fröken på morgonen och ”kramat” henne 🙂

Jag som varit lite orolig har visst en tuffare dotter än jag trodde, haha. Det är nog mest jag som är mesig…

En annan sak med Nova är att hon blivit sjukt pappig sista veckan/veckorna. Toppen var häromdagen när jag kom hem från jobbet och Johan står och lagar mat. Nova grinar och vill upp i hans famn, vilket ju inte är det lättaste när man står vid spisen. Jag går fram för att ta henne istället, men hon vände bara bort och sträckte upp armarna mot Johan. När jag gjorde nya försök att ta upp henne slängde hon sig på golvet och blev jättearg/ledsen.
När Johan och Oliver åkte iväg ett snabbt ärende igårkväll blev hon jätteledsen, när jag åkte till jobbet imorse vinkade hon glatt.
Jahopp, tack för den…

Godnatt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s