Oliver 2,5 år

Det här inlägget har jag haft i huvudet under några månaders tid nu. Tänkte först skriva ett i vintras/våras, men det blev aldrig av, så nu ska jag få tummen ur att skriva ett till hans 2,5-årsdag i alla fall. Känns som om det inte var längesedan jag skrev inlägg var och varannan månad om hans utveckling, och nu går det halvår mellan dem… Då inlägget har tagit mer tid än planerat (det är skrivet i omgångar) samt BVC-besöket blev idag den 17, så är jag en dag sen men men 😉

Han har ju blivit en stor liten kille nu, pratar och förstår, vet vad han vill och blir arg när han inte får som han vill… Det är otroligt roligt att få vara med om och följa denna utveckling, att nu kunna kommunicera med sitt barn mer och mer för nästan varje dag. Ibland blir jag förvånad själv över vad han förstår och kan svara på, och ibland undrar jag om det är slump och tur att han svarar rätt eller om han faktiskt förstår. Men vi tar det från ”början”.

KROPP OCH KNOPP

Idag hade vi 2,5-årskontroll på BVC där min BVC-sköterska testade Oliver lite i ordkunskap och förståelse samt hur han lekte med lite olika leksaker. Han skötte sig väldigt bra och klarade alla ”test”. Så var det även dags att mätas och vägas!

Vikt: 15,3 kg – något över ”snittkurvan” och +1,5 kg sedan 2-årskontrollen
Längd: 91,5 cm – närmare snittkurvan efter att ha legat en bit under. +6 cm sedan 2-årskontrollen.

Antal tänder: 19 st (saknar mao bara en kindtand, i höger överkäke)

MAT

Sedan ungefär 1,5-årsålder har hans aptit på mat gått som en berg-och-dalbana. Sammanfattningsvis är det i alla fall att han matvägrar mycket hemma, men tydligen äter hur bra som helst på dagis. 2-3 portioner och han äter det mesta, och äter bra själv! Här hemma kan det blir lite kamp titt som tätt för att han inte vill äta och när han väl äter så är det kolhydrater som gäller – potatis, pasta och ris. Att få i honom en liten köttbit, korv, fisk eller kyckling är mer eller mindre lögn. Vi försöker gömma små små bitar på gaffeln och lura honom, men han granskar varje lass noga och vägrar öppna munnen om det finns misstanke om minsta lilla proteinbit… Ibland kan det gå. Senast igår åt han stekt potatis med färsbiffar, vilket förvånad oss så vi skulle kunna trilla av stolen…!

Sötsaker är det dock ingen hejd på! Glass, godis, bulle, 20140330_172331kaka, tårta… ”Meh, meeh!” säger han då. Då går det minsann bra. Förstår inte alls var denna gottegristarm kommer från… *hrm*

När det gäller dricka så är det mjölk. 10 fall av 10. Om vi föreslår lite vatten i muggen blir det vilda protester. Saft går förståss bra (det faller ju in i kategorin ovan) och då dricker han helst ur hela muggen på en gång och ropar ”méh!!”. Skulle Oliver själv få bestämma sin kost hade det varit yoghurt och mjölk. Varje dag. Dygnet runt. Det är standard att få en tallrik yoghurt när han kommer hem från förskolan och det skulle nog vara svårt att rucka på!

Mat han INTE gillar så är det ägg och räkor. Äggsås har gått bra, men kokt ägg i övrigt går inte! Kanterna på mackan går också bort, oftast. Oavsett om det är kanter eller inte… Ibland vill han inte dricka upp det sista ur sin mugg, eller ha påfyllt innan det är slut. Då hjälper det att skruva av locket, så dricker han gladeligen ur det sista…!

Han använder med andra ord pipmugg fortfarande. Han kan dricka ur vanligt glas hur bra som helst, men har inte hajat det där än med att man måste hålla det rakt utan att skvätta omkring med det. Vi får börja öva lite på det… När han äter är det noga med vilken sked eller gaffel han ska ha, annars kan det blir skrik och tårar…

SÖMN

Oliver har alltid varit den som behövt mycket sömn och länge kunnat sova runt tre timmar på dagen, hemma på lediga dagar, utan att ha några problem att somna på kvällen. Nu har vi börjat få lite mer problem med nattningarna, så vi försöker dra ner dagvilan till max 1,5-2 timmar. På dagis sover han sällan en timme då alla barn väcker varandra, men han klarar av det bra ändå.

Även om det är lite jobbigt att bli låst mitt på dagen, så är det väldigt skönt att få den pausen när han sover. Jag ber till gudarna att han fortfarande vill sova i alla fall en timme om dagen även efter bebis har kommit!

Jag skrev ju ett inlägg för ett tag sedan om hur det brukade DSC09012gå till att natta Oliver, men detta var ju innan förändringarna med rum och säng. Nattningarna går i stort sett till på samma sätt nu i och för sig. Det är i regel jag som borstar tänder och tar på nattblöja, han får säga godnatt till pappa och sedan går vi in och läser en bok i sängen. Vi säger godnatt och jag går ut. Skillnaden nu är ju att han kan gå upp ur sängen, vilket han gör ibland. Jag har vid flera tillfällen satt mig inne i hans rum på en stol och fått ”vakta” honom och vänta tills han somnar. Då det är det mest tidsödande och tråkigaste sysslan man kan ägna sig åt, så har vi nu börjat att bara gå in med honom till sängen, bädda ner honom och sedan gå ut. Ibland räcker det med en-två gånger, ibland blir det tio, men oftast vinner vi efter lite envishet 🙂 De gånger han kommer upp verkar han helt enkelt inte vara tillräckligt trött (eller så har han gjort i blöjan vid två tillfällen).

Överlag har alla förändringar gått jättebra. Det märks att han är stolt över att ha eget rum, och ännu stoltare över att sova i stor säng. Han VILL ju i regel gå och lägga sig, både dagtid och kvällstid och tycker om att sova, men om det beror på sömnen eller att han endast i sängen får tillgång till sina nappar vet vi inte riktigt ännu. Han påpekar dock ofta att han har många nappar i sängen och måste ha dessa för att sova. Vi har börjat prata med honom om att det är ju bebisar som har nappar och att Oliver är en stor kille som inte ska ha nappar mer, men vi har ännu inte tagit steget fullt ut och tagit bort dem. I och med att det väntar en stor förändring i våra liv här om en månad så tror jag vi avvaktar med napparna ett tag till och låter denna förändring få ske först.

När det gäller vakna på morgonen så finns det nästan en tumregel; vardagar – supertrött och svår att få ur sängen. Helger och lediga dagar – skuttar ur sängen halv sju och vill inte alls sova mer. Tidigare när han vaknade på helger gick han raka vägen in till oss, nu händer det att han gått in och satt sig i soffan och kollat på TV så vi inte har vaknat förrän senare och hört att tv’n är igång ute i vardagsrummet… Ibland sover han lite längre på helgen, och rekord senaste halvåret var när vi gick in till honom halv nio på morgonen för att se om han levde 😛 Men oftast kommer han upp mellan halv sju-åtta.

DAGIS/FÖRSKOLA

20140531_144158Vi hade nyligen vårt utvecklingssamtal med en av lärarna/pedagogerna, Mia, på Olivers avdelning. Överhormonell och känslig som jag är nu så satt jag och bölade så tårarna rann efter bara några minuter, när vi säger att vi är så nöjda och trygga med dagiset Oliver går på, och hur mycket vi gillar alla lärare, men henne framför allt. Och det märks ju i Oliver också, han pratar om sina lärare och dagiskompisar och blir glad av att komma dit. Det är aldrig några som helst problem att lämna honom på morgonen – oftast springer han bara direkt in och börjar leka utan att jag ens hinner säga hejdå! Som Mia själv uttryckte det, så är han en riktig ”dagiskille” och han verkar vara väldigt omtyckt av lärarna på flera avdelningar då han oftast är så glad och medgörlig. Men visst har han humör och temperament han också… 😉

Olivers bästis (flickvän) är utan tvekan en flicka som vi kan kalla N. Hon är i regel redan lämnad när vi kommer på morgnarna, och hon kommer alltid springandes direkt när vi kommer och ropar förtjust efter ”Olle” ([ålle]). Oliver och N leker ihop varje dag, och både vi och N’s föräldrar har fått höra att de är som ett litet gift par. De kramas och pussas, matar varandra, går och hämtar saker och ger saker till varandra och gnabbas lite ibland 😉 Enligt Mia, som ändå jobbat med barn i över 30 år, så är det väldigt ovanligt att se så här små barn leka så bra IHOP, de leker liksom rollspel med varandra och har alltid koll på varandra. Det är verkligen Oliver och N – varje dag! Häromdagen fick jag höra att när Oliver vaknat efter dagvilan en dag, hade gått och satt sig bredvid N, hållt henne i handen och väntat på att hon skulle vakna… ❤

Jag kan ju avslöja att vi nu faktiskt håller på att leta hus vilket är superkul, men dagis, fröknarna och N är den stora anledningen till att jag på  ett sätt aldrig vill flytta härifrån. Det var också det som fick mina tårkanaler att svämma över på utvecklingssamtalet. Hur ska jag kunna rycka min son från dem…??

SPRÅK OCH FÖRSTÅELSE

För ett tag sedan fick vi hem brev från BVC angående 2,5-årskontrollen, och där fick jag fylla i några frågor om Olivers språk- och ordförståelse. Första frågan löd hur många ord han kan säga – korrekt eller ej, men så att vi förstår. Alternativen var 0-25, 25-50 eller mer än 50 ord. Blev lite ställd först och tänkte att jag har inte en aning. Kan det vara mer än 50…? Men ju mer jag har tänkt på detta i efterhand, desto mer övertygad är jag att han kan långt mer än 50 ord! Jag och Johan förstår de flesta, för andra är det så klart lite svårare ibland på vissa ord. Utan tvekan så FÖRSTÅR han ju ännu desto mer. Vi kan säga uppmaningar och förklara saker och han gör som vi säger, eller nickar och förstår. Det är alltid svårt att veta egentligen HUR mycket han faktiskt förstår, men det är alltid mer än vi tror ändå 😉

Vissa ord uttalar han väldigt bra, andra…mindre bra. Han hade tidigare problem med R och S i orden, men nu börjar vi kunna höra båda bokstäverna i vissa ord. Jag ser ingen mening i att skriva en lista på ord han uttalar bra och som förstås av alla, så här kommer en lista på några ord han säger som kanske INTE alla förstår (eller bara är roliga att dokumentera):

  • Istället för mamma och pappa har han nu börjat säga mamman och pappan. Även när han ropar på oss.
  • Lölk – Mjölk. Tidigare var det löll, men nu har han lagt på ett k.
  • Joge [jåge] – Yoghurt
  • Faffal – Farfar. Vet inte riktigt var l’et kommer ifrån…?
  • Kattal – Katt / katterna. Ytterligare ett mystiskt L…
  • Läle – Säl
  • Tante – Elefant
  • Nos – Noshörning
  • Pickepicka/pickepigga (?) – Nyckelpiga
  • Pick – Fisk
  • Link! – Pling! (tex när microvågsugnen plingar)
  • Lamla neel – Ramla ner / trilla. Använda förvånansvärt mycket. Även om träd, eller när vi går nerför en trappa.
  • Gaffle – Gaffel
  • Atta bileh!! – Akta bilen / akta dig för bilen. Som tur är vet han även innebörden av det 🙂
  • Tackemate – Tack för maten. Är tyvärr inte vi som lärt honom, utan dagis. Men det sägs efter varje måltid. Både när han matvägrar och vill gå från bordet (utan att ha ätit någonting), eller när han ätit klart.

Han använder gärna ordet ”nu” i många meningar; ”kom nu mamma”, ”akta stenen nu”, ”måla kritor nu” osv. Han har också börjat kommentera ”ALLT” han ser när vi är ute. Om det kommer en bil, och en bil till, en lastbil eller cykel. Han berättar om allt han ser.

PERSONLIGHET

Hur ska man sammanfatta det här då… en hel personlighet, en individ…?

Oliver är för det mesta en väldigt go och snäll kille, glad och okej med DSC09090det mesta. Han delar gärna ut en kram eller två när man ber om det, har inga problem att dela ut kramar när man ska gå och lägga sig eller åka iväg, vare sig till oss eller andra personer. Mig och Johan pussar han gärna också ❤ Han gör oftast som vi säger, och förstår när vi säger ifrån på allvar när han ska låta bli med något. Han älskar att få hjälpa till, bära något, plocka ur matkassarna eller kanske hjälpa till att tvätta bilen som här till höger.

Han vill gärna hålla handen när vi går någonstans. Ibland vägrar han nästan gå om han inte får hålla handen. Väldigt praktiskt och bra för det mesta, mindre smidigt när man har händerna fulla med kassar, väskor och påsar… 😉

Han verkar ha ärvt pappas tålamod i alla fall. Ska det va, ska det va NU. Får han inte som han vill blir han vad vi kallar för Mr Dramaqueen. Beroende på vad det gäller så brukar jag behandla hans tjuriga utbrott på lite olika sätt; surar han över maten (tex katastrofen med flingor i yoghurten, som han tio sekunder tidigare sagt att han vill ha) så brukar jag bara gå ifrån köket och låta honom sura klart. När han lugnat sig så kommer jag tillbaka och då går det bra att äta i alla fall. Andra gånger han blir jättearg så försöker jag prata lugnt med honom, fråga varför han blir så arg och vad det är han vill istället. Funkar ibland, ibland inte…

Han är inte jättefysisk när han blir arg, slåss och så vidare, men visst händer även det. Det kan sparkas, slåss och nypas. När vi säger åt honom är det nästan som om han ångrar sig och skäms lite ibland. Hur frustrerad och irriterad jag kan bli på honom då, så går det över fort när han istället sträcker upp handen och klappar mig på kinden. Precis som om han säger förlåt 🙂

Det finns säkert massor att skriva, men svårt att komma på så här när man väl sitter här. Han är sammanfattningsvis en väldigt go och snäll kille, men självklart har han sina sidor också, som vilken 2,5-åring som helst! Oavsett är han världens bästa Oliver! 🙂

TYCKER OM / TYCKER INTE OM

Om vi ska börja med vad Oliver tycker om, så är det oundvikligt att starta 20140615_174647med traktorer. Det ligger överst på Oliver favoritlista alla kategorier. Traktorer, brandbilar, lastbilar, motorcyklar eller vad som helst som har en motor är kul.

På delad förstaplats ligger nog även farfar. Han är idolen. Jag och Johan är mer eller mindre osynliga när vi hälsar på farmor och farfar, det är bara ”faffal” som gäller. Men så får han ju också åka traktor ihop med farfar lite titt som tätt 😉

Bada/duscha ligger långt upp på favoritlistan också. Det har till och med blivit ett sånt ord som jag och Johan måste säga på engelska till varandra för att inte Oliver ska rusa in till badkaret…

Annat som han gillar är att bläddra i/läsa böcker, leka med traktor/lastbil/grävmaskin etc, se på TV och spela på surfplattan.

Ska vi lista saker han inte gillar så är det oftast rätt tråkigt att byta blöja, sitta på pottan och borsta tänderna. Det sistnämnda brukar gå bra, men det kan föregås av en lång fight innan han till slut går med på att öppna munnen. Ett nästan säkert kort är att be att få räkna tandtrollen i munnen – då gapar han stort och jag låtsas räkna några tandtroll som jag sedan får borsta bort.
Sitta på pottan gick jättebra för ett tag sedan och han satt varje morgon och kväll och ibland däremellan. Ibland händer det något, ibland inte, men han började hajja grejen med att ”resultat i pottan” är lika med ”duktig Oliver”. Dock har det vänt nu så nu vägrar han sitta på pottan och blir arg så fort vi frågar. Hoppas det vänder tillbaka snart igen.

OM ATT BLI STOREBROR

Att han ska bli storebror inom en väldigt snar framtid är nog för stort för honom att greppa. Men att mamma har en bebis i magen – det vet han mycket väl om! ”Mamma mage bebis” säger han om vi frågar. Jag försöker prata med honom om det och säga att bebisen i magen ska flytta hem till oss sen och bo hos oss. Han nickar som om han förstår, och när vi besökte Jessie med sina små tvillingflickor verkade han helt införstådd med att det är just en sån liten som ska komma hem till oss, men vad det faktiskt innebär förstår han nog inte. Det gör ju inte ens jag! 😉

Jag har frågat några gånger om det är en flicka eller pojke som mamma har i magen. Första gången svarade han ”pojke” men idag var det en ”flicka”. Bra att gardera sig 😉

 

Nu vet jag faktiskt inte vad mer jag ska skriva. Kommer säkert komma på massor i efterhand, men det får bli en annan dag då! Nu ska den här extremt trötta och gravida tanten gå och lägga sig!

Annonser

3 thoughts on “Oliver 2,5 år

  1. Hej Martina 🙂
    Nu hittade jag din blogg, bland Linas kommentarer! Skrattade lite när jag läste orden Oliwer säger, Elias sa “lamma nel”, väldigt ofta.
    En dag när han var hos sin mormor och morfar så såg de en helikopter från deras balkong, som dessutom gick ner för landning. Då blev han alldeles förskräckt av att “kopten lamma nel!” haha:)
    Vad fin han är, stort grattis till lillen/lillan i magen!
    Kram från din gamla klasskompis Hanna!

    • Hej Hanna och tack för din kommentar (om än ett sent svar här). Jag kan tänka mig Elias förskräckelse över helikoptern, så hade antagligen Oliver reagerat också. Det är en väldigt rolig period nu när de lär sig nya ord för nästan varje dag! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s